Mikio Sato
I dagens värld har Mikio Sato blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred allmänhet. Dess inverkan överskrider gränser och täcker olika aspekter av det dagliga livet, från hälsa till ekonomi, inklusive teknik och kultur. _Var1 har fångat uppmärksamheten hos akademiker, vetenskapsmän, affärsmän, aktivister och allmänheten och genererat alla typer av debatter, utredningar och aktioner. Dess inflytande är obestridligt och dess studier är avgörande för att bättre förstå den värld vi lever i. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Mikio Sato och dess betydelse i vårt nuvarande samhälle, analysera dess inverkan på global nivå och reflektera över dess möjliga framtida implikationer.
| Mikio Sato | |
| Född | 18 april 1928 Tokyo, Japan |
|---|---|
| Död | 9 januari 2023 (94 år) Kyoto, Japan |
| Medborgare i | Japan |
| Utbildad vid | Tokyos universitet, filosofie doktor, Kaishin First Junior High School,  |
| Sysselsättning | Matematiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Tokyos universitet (1958–1960) Institute for Advanced Study (1960–1962) Tokyos utbildningsuniversitet (1960–1960) Osaka universitet (1962–1964) Columbiauniversitetet (1964–1966) Kyoto universitet (1970–1991) |
| Utmärkelser | |
| Asahipriset (1969) Japanska akademipriset (1976) Person med särskild kulturell förtjänst (1984) Rolf Schockpris i matematik (1997) Wolfpriset i matematik (2003) | |
| Redigera Wikidata | |
Mikio Satō (japanska: 佐藤 幹夫, Satō Mikio), född 18 april 1928 i Tokyo, död 9 januari 2023 i Kyoto, var en japansk matematiker känd för att ha skapat algebraisk analys. Satō studerade matematik vid Tokyos universitet under Shokichi Iyanaga och fysik under Shinichiro Tomonaga.
Sato har gjort bidrag till matematiken bland annat i form av Bernstein-Sato-polynom och hyperfunktioner, som från början var en generalisering av distributionsteori, men som kopplades ihop med lokal kohomologi och senare ledde till utvecklingen av mikrofunktioner. Han har även arbetat med Grassmannmångfalder. 2003 fick han Wolfpriset i matematik.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från japanska Wikipedia.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Referenser
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
- ^ インフォメーション (på japanska), läs online.
- ^ MacTutor History of Mathematics archive.
- ^ läs online, www.ias.edu .
- ^ läs online, wolffund.org.il , läst: 3 juni 2021.
- ^ インフォメーション (japanska)
|