Millicom
I den här artikeln kommer vi att analyseraMillicom, ett ämne som har skapat stort intresse och debatt i det samtida samhället. _Var1 har visat sig vara en diskussionspunkt inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och teknik. Dess relevans och inverkan på vardagen gör det till ett ämne av intresse för en mängd olika människor, oavsett ålder, kön, socioekonomisk nivå eller geografisk plats. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Millicom, analysera dess ursprung, utveckling, inverkan och möjliga framtida implikationer. Dessutom kommer vi att ta upp olika perspektiv och åsikter i frågan, i syfte att erbjuda en bred och berikande vision om detta ämne som är så aktuellt idag.
| Millicom International Cellular S.A. | |
 | |
| Typ | Publikt aktiebolag Nasdaq Nordic: MIC SDB |
|---|---|
| Huvudkontor |  Luxemburg, Luxemburg |
| Nyckelpersoner | José Antonio Rios García Styrelseordförande Mauricio Ramos President Vd |
| Bransch | Mobiloperatör Telekommunikation |
| Antal anställda | 21000 - Mars 2019 |
| Historik | |
| Grundat | 1990 |
| Grundare | Investment AB Kinnevik Millicom |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ $ 4074 miljoner |
| Rörelseresultat | ▼ $ 455 miljoner |
| Vinst efter skatt | ▼ $ -10 miljoner |
| Övrigt | |
| Slogan | The digital lifestyle. |
| Webbplats | Millicom.com |
| Fotnoter | Siffror från 2018 års bokslut. |
Millicom International Cellular S.A. är ett telekommunikations- och mediabolag med huvudkontor i Luxemburg som är verksamt på tillväxtmarknader främst under varumärket Tigo, som kommer från spanskans contigo, vilket betyder "med dig". Millicoms aktie är noterad på Nasdaq OMX och bolaget ingick fram till november 2019 i Stenbecksfären.
Historia
Millicom startades i ett försök av Jan Stenbeck att vidga Kinneviks verksamheter. Under sina år på Morgan Stanley hade han och några kolleger köpt upp en del av ett konkursförsatt bolag som sålde skrivare och bandstationer till den amerikanska militären. Bolaget döptes till Miltope, och det var ur detta bolag Stenbeck bildade Millicom. Med inspiration från tv-serien Get Smart såg han potentialen i mobiltelefoner och samtidigt experimenterades det med cellulärteknologi. Millicom fick en licens att bedriva forskning på området i North Carolina och blev därmed ett av de första företagen på marknaden. Men några egna basstationer utvecklades inte. I stället blev den tidiga affärsidén att köpa upp licenser i olika länder innan någon förstått värdet av dem. Man gick även ihop med bolaget Racal Electronic för att bilda Vodafone när det brittiska monopolet försvann i och med Margaret Thatcher.
Nuvarande Millicom skapades när Kinnevik-bolaget Comviq International slogs samman med amerikanska Millicom.
Marknader
Millicom har verksamhet i nio latinamerikanska länder, där Colombia och Guatemala utgör de två största marknaderna sett till omsättning. Tidigare hade Millicom också verksamhet i flera afrikanska länder, bl.a. Ghana och Senegal, men efter avyttring återstår bara verksamhet i Tanzania.
Referenser
- ^ ”Millicom 2018 annual report (PDF)”. https://www.millicom.com/media/3667/millicom-2018-annual-report.pdf. Läst 4 december 2019.
- ^ Eric Amcoff (17 maj 2001). ”Branson lyft för okänt Stenbeck-bolag”. Affärsvärlden. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418010821/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2567092.ece. Läst 02 februari 2013.
- ^ ”Millicom markets”. https://www.millicom.com/our-company/markets/. Läst 4 december 2019.
- ^ ”Millicom 2010 annual report (PDF)”. https://www.millicom.com/media/1484/millicom_annual_report_2010.pdf. Läst 4 december 2019.
