Minoritetsregering
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Minoritetsregering, som är av stor relevans och intresse för olika samhällsområden. Minoritetsregering är ett ämne som har skapat omfattande debatt och har väckt intresse hos många människor genom åren. Den här artikeln syftar till att på djupet analysera olika aspekter relaterade till Minoritetsregering, från dess ursprung till dess inverkan idag. Likaså kommer olika perspektiv och tillvägagångssätt att tas upp för att erbjuda en bred och komplett vision av detta betydelsefulla ämne. Därför är huvudsyftet med denna artikel att ge en heltäckande och uppdaterad bild av Minoritetsregering, för att främja reflektion och kritisk analys kring detta mycket relevanta ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En minoritetsregering är en regering i ett parlamentariskt system som saknar majoritet i parlamentet. Regeringen tvingas då söka stöd bland partier i parlamentet som själva inte sitter med i regeringen. En minoritetsregering kan ibland stödja sig på olika oppositionspartier i olika frågor, den sägs då stödja sig på hoppande majoritet. Se även vågmästare. Om stödet mer regelbundet kommer från ett visst så kallat oppositionsparti, kallas detta parti ofta stödparti.
Sverige har haft minoritetsregeringar ända sedan enkammarriksdagens införande 1971, förutom de borgerliga trepartiregeringarna under Thorbjörn Fälldin 1976–1978 och 1979–1981 samt den borgerliga fyrpartiregeringen under Fredrik Reinfeldt 2006–2010. Övriga regeringar, såväl socialdemokratiska som borgerliga, har haft riksdagsminoritet.