I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Montenegros demografi och dess implikationer i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess möjliga framtida konsekvenser kommer vi att analysera i detalj varje aspekt relaterad till Montenegros demografi, i syfte att ge en heltäckande och komplett vision av detta ämne. Genom att samla in data, granska studier och konsultera experter strävar vi efter att belysa Montenegros demografi och erbjuda ett informerat och berikande perspektiv för våra läsare. Läs vidare för att upptäcka allt du behöver veta om Montenegros demografi och dess relevans i den samtida världen.
Montenegro har en befolkning på 620 145 enligt folkräkningen i november år 2003.
Montenegrinerna och den närbesläktade folkgruppen serberna utgör de två största befolkningsgrupperna i landet.
En av de största överraskningarna då resultatet av undersökningen offentliggjordes var den stora nedgången av antalet personer som uppgav montenegrinsk nationalitet. Många invånare i Montenegro har en dubbel identitetsregistrering, både serbisk och montenegrinsk. Tidigare har merparten av dessa i övervägande grad uppgivit montenegrinsk etnisk tillhörighet, medan omkring 140 000 fler personer än i undersökningen 1991 nu uppger att de uppfattar sig som serber (57 453 personer uppgav serbisk etnisk tillhörighet vid undersökningen 1991 - 380 467 personer montenegrinsk). Denna ambivalensen kan endast uppfattas som en reaktion på de starka självständighetskraven till landets myndigheter.
Vid folkräkningen i november 2003 uppgav befolkningen att de hade följande etniska tillhörighet:
Montenegrinerna utgör den största befolkningsgruppen i nio kommuner (opštine):
Cetinje har 91 % montenegriner, Danilovgrad 68%, Nikšić 62%, Podgorica 57%, Mojkovac 55%, Kolašin 51%, Bar (47%), Kotor (46%) och Budva (45%).
Serberna utgör den största befolkningsgruppen i sju kommuner:
Andrijevica (70%), Plužine (61%), Pljevlja (60%), Herceg Novi (53%), Žabljak (50%), Berane (47%) och Bijelo Polje (40%).
Montenegrinerna och serberna är jämnstora i Šavnik där de bägge grupperna utgör 47% av befolkningen.
Kommunen Ulcinj består av 72% albaner. Detta är den enda kommunen där albanerna är i absolut majoritet. Bosniakerna är i absolut majoritet i Rožaje (82%) och är den största befolkningsgruppen i Plav (49%). Bijelo Polje har en betydande bosniakisk minoritet (23%). Det samma gäller i Berane (16%). Bijelo Polje har också en stor muslimsk minoritet på 16%.
Tivat och Biljelo Polje är de kommuner med mest heterogen befolkningssammansättning i landet. I Tivat utgör serberna 35%, montenegrinerna 30% och kroaterna 20% av befolkningen. I Bijelo Polje utgör serberna 40%, bosniakerna 23%, montenegrinerna 18% och muslimerna 16% av befolkningen.