Munktells Mekaniska Verkstad
Numera är Munktells Mekaniska Verkstad ett ämne som har fått stor relevans i det moderna samhället. Vikten av Munktells Mekaniska Verkstad har återspeglas i olika områden av det dagliga livet, från politik till teknik, inklusive kultur och utbildning. Munktells Mekaniska Verkstad har fångat uppmärksamheten hos både experter och lekmän, vilket har väckt djupgående diskussioner, forskning och analyser. I den här artikeln kommer vi att utforska effekterna av Munktells Mekaniska Verkstad och dess konsekvenser för framtiden, såväl som olika experters åsikter och perspektiv på ämnet. Genom detaljerad analys kommer vi att söka bättre förstå vilken roll Munktells Mekaniska Verkstad spelar i dagens samhälle och hur det kan påverka våra liv på kort och lång sikt.
Munktells Mekaniska Verkstads AB var ett företag grundat av Johan Theofron Munktell i Eskilstuna 1832. Bolaget blev en del av Volvokoncernen 1950.
Historik
Johan Theofron Munktell grundade verksamheten, och sedan han 1835 med understöd av allmänna medel företagit en resa för att studera den engelska järnindustrin, utvidgades företaget till ett större ”mekaniskt faktori”, som 1859 utvidgades genom anläggningen av Klosterströms gjuteri. År 1853 tillverkade bolaget Sveriges första ånglok, den så kallade förstlingen och 1859 tillverkades Sveriges första tröskverk. Företaget hette då Eskilstuna Mekaniska Verkstad.
Bland Eskiltuna verkstads tillverkningar, vilka vann högt anseende och prisbelöntes såväl inom som utom Sverige, märks ångverk till de stora industrigrenarnas bruk, det första i Sverige byggda järnvägslokomotivet, de första inhemska maskinerna för gevärstillverkning i större skala, kupolen till observatoriet i Uppsala samt maskiner till Sörstafors trämassefabrik, vilken anläggning 1869–71 kom till stånd huvudsakligen genom hans medverkan. År 1879 ombildades företaget till aktiebolag och bytte namn till Munktells Mekaniska Verkstads AB. Vid Munktells död 1887 blev det sonen Johan Theofron Munktell junior och systersonen Theofron Boberg som tog över ansvaret för företaget och för att föra det munktellska arvet vidare.
Bolaget köpte 1917 upp E.V. Beronius mekaniska verkstads AB och 1929 AB Avancemotor.
En viktig produkt för Munktells Mekaniska Verkstads Aktiebolag var ånglokomobiler. En av företaget producerad lokomobil finns idag vid industriminnet Drängsmarks vatten- och ångsåg i Skellefteå. Den största representationen av Munktells lokomobiler finns emellertid vid Rubens maskinhistoriska samlingar i Götene.
År 1913 började firman med traktorproduktion. Den första traktorn, typ 30-40 levererades 1915 och var ett monster på 8,3 ton. Hundra år efter grundandet, det vill säga 1932, fusionerade bolaget med J & C G Bolinders Mekaniska Verkstad AB i Stockholm. Det nya bolaget fortsatte verksamheten i Eskilstuna under namnet AB Bolinder-Munktell. På Munktellmuseet finns en del av företagets historia dokumenterad.
Bildgalleri
-
Lokomotiv KLJ nr 2 Lessebo, licenstillverkat malletlok från 1901
Källor
- Niskanen, Hannu; Hadell Olov (2000). Från Munktells till Valtra: succéhistorien om den nordiska traktorn fortsätter. : Valtra. Libris 8038994. ISBN 951-98599-0-X (inb.)
Noter
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 305