Mysterium

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Mysterium. Från dess ursprung och utveckling till dess relevans i det samtida samhället har Mysterium spelat en avgörande roll i olika aspekter av mänskligt liv. Under åren har Mysterium tilldragit sig ett växande intresse på grund av dess genomslagskraft inom olika områden, från kultur och historia till vetenskap och teknik. Genom en djupgående analys kommer vi att undersöka de många aspekterna av Mysterium, och ta upp dess inflytande på vardagen och dess roll i att forma dagens värld. Vidare kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiv och åsikter som har vuxit fram kring Mysterium, för att bättre förstå dess betydelse och plats i det nutida samhället.

För andra betydelser, se Mysticism.

Mysterium, av grekiska μυστήριον, mysterion, ett ord som framkommer 27 gånger i Nya testamentet, används inom östkyrkan för att hänvisa till vad västkyrkan för närvarande kallar sakrament eller sakramentalier. Numera används termen mysterium också som en synonym till gåta.

Historik

I den tidiga kyrkan hölls de dolda från hedningarna. Sedan dess har dock sekretessen gradvis lättats. Det östortodoxa kristna livet är centrerat i mysteriet om inkarnationen.

Sakramentens antal har aldrig behandlats av något ekumeniskt kyrkomöte inom de ortodoxa kyrkorna, och det finns därför inte något officiellt fastställt antal för de ortodoxa sakramenten. Dopet och eukaristin är de två viktigaste. Grekiska hjälpmedel för folkundervisningen under osmansk tid lägger till dessa myronsmörjelsen (som motsvarar konfirmationen), bikten, äktenskapet, ordinationen och de sjukas smörjelse, men den inflytelserike kyrkofadern Thodoros Studiten på 800-talet, menade att även klosterlöftena och begravningsgudstjänsten kunde räknas till sakramenten, vilket John Meyendorff påpekar i Bysantinsk teologi - Historik och lära (Skellefteå 1995).

Nutida användning

Termen mysterium har åtminstone sedan 1900-talets början också använts för att beteckna en sorts berättelse, där slutet är oklart och en stor del av dess poäng ligger i att slutet är en överraskning för läsaren. Termen hänger nära samman med uppkomsten av detektivromanen, där Edgar Allan Poe spelade en stor roll. Ibland kallas kriminalromaner till och med mordmysterier. Lösningen på mysteriet bygger ofta på ledtrådar, som tillsammans pekar mot en rätt förklaring.

Se även