Nash-papyrusen

Idag vill vi prata om Nash-papyrusen, ett ämne som har fångat miljontals uppmärksamhet de senaste åren. Nash-papyrusen är ett ämne som har skapat debatt, inspirerat till förändring och utmanat etablerade normer. Sedan dess uppkomst har Nash-papyrusen skapat intresse och nyfikenhet, den har blivit en inspirationskälla och anledning till eftertanke. Genom historien har Nash-papyrusen spelat en avgörande roll i kulturen, samhället och människors liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Nash-papyrusen, från dess inverkan på samhället till dess implikationer i dagens värld.

Nash papyrusen, De tio budorden
Nash papyrusen, 4.e budordet

Nash-papyrusen är en liten samling papyrusfragment med texter från De tio budorden och Shema Yisrael. Fragmenten är de äldsta kända manuskript på hebreiska tillsammans med Dödahavsrullarna. Manuskripten dateras till cirka 200-talet f.Kr. och förvaras idag på University of Cambridge i Cambridge.

Manuskripten

Nash-papyrusen är en starkt fragmenterad samling av delar av ett ark. Texterna är skrivna på hebreiska. Papyrusarket dateras till cirka mellan 100-talet och 200-talet f. Kr. Samlingen omfattar 4 fragment med sammanlagd 24 rader. Fragmentens storlek är cirka 7,5 × 12,5 cm.

Texterna visar på tydliga skillnader mellan originalversioner och masoreternas versioner som tillkom betydligt senare.

Versionen av De tio budorden liknar endast bitvis masoreternas version i Andra Moseboken och Femte Moseboken och det finns även skillnader mot Septuagintan där främst ordningsföljden av budorden är annorlunda.

Tetragrammatonet "J H W H" återfinns på 7 ställen i texten.

Historia

Manuskripten upptäcktes under okända omständigheter i Egypten och införskaffades 1898 av brittiske samlaren Walter Llewellyn Nash vid engelska Society of Biblical Archaeology. 1902 donerade Nash manuskriptet till Cambridge.

1903 publicerades den första översättningen "A Pre-Massoretic Biblical Papyrus" i tidningen Society of Biblical Archaeology av Stanley Arthur Cook utgiven i London.

Manuskriptets arkivnummer i Cambridge University Library är Or. 233.

Referenser

  1. ^ Religion and Technology Center, Texas (läst 4 juni 2010)
  2. ^ Bible Researcher (läst 4 juni 2010)
  3. ^ Evangelisch-Freikirchliche Gemeinde, Berlin (läst 4 juni 2010)
  4. ^ History of Science Arkiverad 18 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 4 juni 2010)
  5. ^ Bible resources (läst 4 juni 2010)
  6. ^ Bible and Science (läst 4 juni 2010)
  7. ^ (läst 4 juni 2010)
  8. ^ British Library papyruskatalog Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. (läst 4 juni 2010)

Externa länkar