Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Nationella Arkivdatabasen ur ett omfattande och detaljerat perspektiv, med syftet att erbjuda en komplett och uppdaterad bild av denna fråga. Genomgående i texten kommer olika aspekter relaterade till Nationella Arkivdatabasen att analyseras, från dess ursprung till dess påverkan på det nuvarande samhället. Relevant data, statistik och expertutlåtanden kommer att presenteras för att ge läsaren en djup och berikande förståelse av Nationella Arkivdatabasen. Likaså kommer möjliga lösningar eller förslag att undersökas för att möta de utmaningar som Nationella Arkivdatabasen innebär. Missa inte denna artikel som lovar att vara upplysande och berikande!
Nationella Arkivdatabasen (NAD) är en referensdatabas med information om arkiv i Sverige, som utvecklats och administreras av Riksarkivet. NAD innehåller information om förvarade arkiv hos Riksarkivet (inklusive Krigsarkivet och landsarkiven), kommun- och landstingsarkiv, folkrörelse- och föreningsarkiv, näringslivsarkiv, museer, bibliotek med flera.
Grundtanken med NAD är att man i ett sammanhang ska kunna återsöka information om arkiv och samlingar i Sverige som är tillgängliga för forskning. NAD tillhandahåller ett nationellt arkivbildarregister med arkivhänvisningar, register över arkivinstitutioner med kontaktuppgifter, hjälpdatabaser för topografisk indelning samt förvaltningshistorik.
Webbversionen av NAD ingick tillsammans med Libris och Svensk mediedatabas (SMDB) i söktjänsten Sondera, som avvecklades vid årsskiftet 2019-2020.