Nikos Kazantzakis

Idag vill vi rikta vår uppmärksamhet mot Nikos Kazantzakis, ett ämne som fångat många människors intresse och nyfikenhet på senare tid. Med stor räckvidd och relevans inom olika områden har Nikos Kazantzakis skapat en stor debatt och väckt otaliga motstridiga åsikter. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på vardagen har Nikos Kazantzakis visat sig vara ett ämne av stor betydelse och betydelse. I den här artikeln kommer vi att försöka fördjupa oss i komplexiteten och mångfalden som Nikos Kazantzakis omfattar, utforska dess olika aspekter och ge en mer komplett bild av varför Nikos Kazantzakis förtjänar uppmärksamheten och analysen som vi kommer att ge nedan.

Nikos Kazantzakis
FöddΝίκος Καζαντζάκης
2 mars (18 februari enl. g.s.) 1883
Heraklion, Kreta, Grekland
Död26 oktober 1957 (74 år)
Freiburg, Baden-Württemberg, Tyskland
BegravdHeraklion
Medborgare iGrekland
Utbildad vidAtens universitet, doktorsexamen
Ursulines Skole i Naxos
SysselsättningManusförfattare, filosof, dramatiker, författare, politiker, poet, översättare, journalist, prosaist
Befattning
Grekisk minister utan portfölj, Regeringen Themistoklis Sofoulis 1945 (1945–1946)
MakaGalateia Kazantzakē
(g. 1910–1926)
Heleni Kazantzaki
(g. 1945–)
Utmärkelser
Græske statslitteraturpris (1956)
Namnteckning
Webbplatskazantzakis-museum.gr
Redigera Wikidata

Nikos Kazantzakis, född 2 mars (18 februari enl. g.s.) 1883 i Heraklion, Kreta, död 26 oktober 1957 i Freiburg, Baden-Württemberg, Tyskland, var en grekisk författare, poet, översättare, dramatiker och filosof.

Biografi

Kazantzakis studerade juridik i Aten och bodde flera år i Paris där han studerade statskunskap och filosofi och bland annat följde filosofen Henri Bergsons föreläsningar. Efter andra världskriget verkade han som departementschef och minister. Från 1946 bodde han utomlands, främst på Franska rivieran. Han skrev på franska och nygrekiska. Han debuterade 1906 med skådespelet Ximerónei och berättelsen Ophis kai Krino. Han har förutom romaner skrivit om Bergson och Nietzsche, reseskildringar, skådespel och verseposet Odysseia, 1938.

På hans gravsten i Heraklion står:

Jag hoppas ingenting
Jag fruktar ingenting
Jag är fri

Hans mest kända verk är Víos kai politeia tou Aléxi Zorbá, 1946 (Spela för mig, Zorbas, 1949) och O teleftaíos pirasmós, 1955 (Kristi sista frestelse, 1988), som både blivit berömda filmer, se Zorba och Kristi sista frestelse.

Kazantzakis var nominerad till Nobelpriset i litteratur fjorton gånger åren 1947 till 1957.

Bibliografi utgivet på svenska

Kazantzakis grav
  • Spela för mig, Zorba, 1949, som Spela för mig, Zorba 1973 (Vios ke politia tou Alexi Zorba)
  • Den eviga vandringen uppåt, 1950
  • Den sista frestelsen, 1952, som Kristi sista frestelse 1988 (O telefteos pirasmos)
  • Frihet eller död, 1955 (Eleftheria i thanatos)
  • Min helige Franciscus: Pax et bonum, 1956
  • Tjurdansen: Ur Kazantzakis Odyssia (Odysse): Sjätte sången, verserna 1-75, 284-317, 340-352, 522-550, 564-608, ingår i Kris 1979: Juli
  • Nikos Kazantzakis filosofiska testamente: Ett urval, ingår i Studies in Mediterranean archaeology 60, 1988
  • Odysseia: Ett modernt epos. Prologen och första sången, ingår i Studies in Mediterranean archaeology 64, 1988
  • Rapport till Greco: Självbiografisk roman, 2006 (Anaphora ston Greko)

Källor

  1. ^ Libris, 2 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.
  2. ^ läs online, www.naxos.gr .
  3. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.
  4. ^ ”ΠΡΟΣΩΠΟ – Βιβλιοnet” (på amerikansk engelska). https://biblionet.gr/%cf%80%cf%81%ce%bf%cf%83%cf%89%cf%80%ce%bf/. Läst 17 maj 2021. 
  5. ^ ”Nomination database: Nikos Kazantzakis”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nomination/archive/show_people.php?id=4747. 

Externa länkar