Norra Karelens välfärdsområde
I dagens värld är Norra Karelens välfärdsområde fortfarande ett ämne av stor relevans och debatt. Från dess ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har Norra Karelens välfärdsområde skapat ett konstant intresse och väckt blandade åsikter. Genom historien har Norra Karelens välfärdsområde varit föremål för studier, reflektion och kontroverser, och påverkat olika aspekter av det dagliga livet, kulturen och politiken. Oavsett om det beror på dess relevans inom det akademiska området, dess inverkan på samhället eller dess betydelse i populärkulturen, fortsätter Norra Karelens välfärdsområde att vara ett ämne av intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Norra Karelens välfärdsområde och utforska dess många aspekter, från dess ursprung till dess inflytande idag.
Norra Karelens välfärdsområde (finska: Pohjois-Karjalan hyvinvointialue) är ett av de 21 välfärdsområdena i Finland. Välfärdsområdet grundades som en del av reformen som berör social- och hälsovården och räddningsväsendet i Finland, och det omfattar samma område som landskapet Norra Karelen.
Kommuner
Norra Karelens välfärdsområde består av tretton kommuner varav fem är städer.
I april 2022 fanns det 162 907 invånare i området.
Tjänster
Från och med 1 januari 2023 överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet från kommuner och samkommuner till välfärdsområdena. Enligt lag ska kommuners och samkommuners gällande avtal överföras till välfärdsområden.
Sjukvård
Kommuner i Norra Karelens välfärdsområde tillhör Norra Karelens sjukvårdsdistrikt. Områdets centralsjukhus är Norra Karelens centralsjukhus i Joensuu. Specialsjukvård ordnas i Kuopio universitetssjukhus.
Räddningsverk
Norra Karelens räddningsverk är verksamma i Norra Karelens välfärdsområde.
Beslutsfattande
Välfärdsområdesvalet
Vid välfärdsområdesval utses välfärdsområdesfullmäktige för välfärdsområdena, som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet från och med den 1 januari 2023. Välfärdsområdena har självstyre och den högsta beslutanderätten utövas av välfärdsområdesfullmäktige. Välfärdsområdesval förrättas samtidigt med kommunalval.
Det första välfärdsområdesvalet hölls den 23 januari 2022. Då valdes 79 personer till välfärdsområdesfullmäktige.
Välfärdsområdesfullmäktige
Välfärdsområdesfullmäktige ansvarar för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi. Fullmäktige fattar beslut om årsbudgeten, godkänner bokslutet och ansvarar för strategiska linjer.
Partier
Partier och antalet platser i fullmäktige (valet 2022):
| Partiet | Antalet platser |
| Centern | 20 |
| SDP | 14 |
| Samlingspartiet | 8 |
| Sannfinländarna | 6 |
| Vänsterförbundet | 5 |
| Kristdemokraterna | 2 |
| Rörelse Nu | 1 |
Källor
- ^ ”Välfärdsområden - Val”. Vaalit. https://vaalit.fi/sv/valfardsomraden. Läst 25 november 2022.
- ^ ”Hur kommer välfärdsområdena att inrättas?”. Social- och hälsovårdsreformen. Arkiverad från originalet den 24 november 2022. https://web.archive.org/web/20221124130455/https://soteuudistus.fi/sv/inrattande-av-valfardsomrade. Läst 25 november 2022.
- ^ ”Preliminära uppgifter över befolkningsstruktur efter Månad, Område, Kön, Ålder och Uppgifter”. PxWeb. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vamuu/statfin_vamuu_pxt_11lj.px/. Läst 25 november 2022.
- ^ ”Pohjois-Karjalan hyvinvointialue” (på fi-FI). siunsote.fi. https://www.siunsote.fi/hyvinvointialue. Läst 25 november 2022.
- ^ ”Välfärdsområdesfullmäktige - Val”. Vaalit. https://vaalit.fi/sv/valfardsomradesfullmaktige. Läst 25 november 2022.
