Nunavik

Nunavik är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har det genererat debatter, kontroverser och har varit föremål för många studier och forskning. Dess inverkan på samhället har varit djupgående, och dess relevans är fortfarande lika aktuell som i dess början. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Nunavik, från dess ursprung till dess nuvarande situation, såväl som dess möjliga konsekvenser för framtiden. Genom en djupgående och objektiv analys kommer vi att försöka belysa detta ämne som har påverkat så mycket i olika aspekter av det moderna livet.

Kuujjuamiuq

Nunavik (ᓄᓇᕕᒃ) är en region i den nordligaste delen av den kanadensiska provinsen Québec. Nunavik omfattar en yta på 660 000 km² och upptar den tredjedel av provinsen som ligger norr om 55° nordlig latitud. I Nunavik bor 9 200 inuiter och 900 icke-inuiter.

"Nunavik" är ett inuktitutord som betyder "plats att leva på". Regionens invånare kallas Nunavimmiut.

Det viktigaste samhället i Nunavik är Kuujjuaq. Andra betydande samhällen är Inukjuaq, Salluit, Povungnituk och Kangiqsualujjuaq. Det finns inga vägförbindelser mellan Nunavik och de tättbefolkade södra delarna av Québec. Den enda året-runt-förbindelsen är flyg. På sommaren och hösten kan området dock nås med båt.

I norr avskiljs Nunavik av Hudsonsundet och Ungavabukten. Ungavahalvön utgör en del av Nunavik som upptar de nordligaste två tredjedelarna av regionen Nord-du-Québec.

Historia

År 1912 överförde den kanadensiska regeringen hela regionen till Québec utan att tillfråga inuiterna.

I enlighet med Convention de la Baie-James et du Nord québécois, som undertecknades 1978, ska Makivik Corporation, med huvudsäte i Kuujjuaq, företräda inuiternas intressen. Man eftersträvar idag självständighet för regionen och förhandlar om att få ta del av utvinningen dess naturresurser.

Externa länkar