Olle Hjortzberg

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Olle Hjortzberg på olika aspekter av det samtida samhället. Från sitt inflytande på teknik till sin roll i populärkulturen har Olle Hjortzberg satt en betydande prägel på den moderna världen. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka hur Olle Hjortzberg har format våra övertygelser, värderingar och beteenden, och hur dess fortsatta närvaro fortsätter att påverka våra liv idag. Den här artikeln försöker ge en djupare förståelse av Olle Hjortzberg och dess relevans i dagens värld, samt reflektera över dess framtid och utveckling.

Olle Hjortzberg
Född14 november 1872
Klara församling
Död8 mars 1959 (86 år)
Engelbrekts församling
Medborgare iSverige
SysselsättningMålare, illustratör, formgivare
FöräldrarArvid Hjortzberg
SläktingarErnst Hjortzberg (syskon)
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1945)
Redigera Wikidata

Gustaf Olof (Olle) Hjortzberg, född 14 november 1872 i Stockholm, död 8 mars 1959 i Stockholm, var en svensk målare och grafiker. Han har bland annat utsmyckat ett flertal kyrkor.

Biografi

Olle Hjortzberg var son till överingenjören Arvid Hjortzberg och Maria Henriette Lyon samt bror till Ernst Hjortzberg. Han gick i skola i Linköping men flyttade 1886 till Stockholm, där han arbetade med ornament för svågern och illustratören Agi Lindegren. Som målarlärling medverkade han 1892–1893 i dekorationen av Uppsala domkyrka efter Lindegrens skisser. Hjortzberg gick Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1892–1897. År 1898 gifte han sig med Elin Mathilda Andersson (1872–1944). Med stipendiemedel vistades han 1898–1905 mest i utlandet, först i Nordfrankrike, sedan i Italien, där han studerade frescomålningar, Grekland och Palestina. Efter sin återkomst till Sverige utförde han 28 målningar i Klara kyrka, en rad altartavlor samt dekorativa kompositioner i olika byggnader, bland annat Dramatiska teaterns restaurang och Rosenbads café i Stockholm. År 1913 utförde han målningar i den av Ferdinand Boberg ritade Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden. De utfördes i al secco-teknik, det vill säga på torr kalkputs, vilket var den dominerande tekniken inom svenskt medeltida kyrkomåleri. Hjortzberg kombinerade gärna traditionella stildrag med ett modernt formspråk. Han fick därefter uppdraget att dekorera altarväggen i Lars Israel Wahlmans likaledes modernt hållna Engelbrektskyrkan i Stockholm. I dess monumentala kyrkomålningar utvecklade Hjortzberg en sträng stilisering, delvis inspirerad av assyrisk konst, samt mycken lärdom och uppslagsrikedom i symboliken. Bland hans profana arbeten i Stockholm märks hans målningar i Rådhuset och Tekniska högskolan.

Olle Hjortzberg blev lärare vid Konsthögskolan 1909, professor 1911 och direktör 1920. Han har även komponerat förnstermålningar i flera kyrkor samt illustrerat böcker, såsom katekesen, Psalmboken (1912) och Gustaf V:s bibel (1927).

Han utförde som grafiker förlagor till flera svenska frimärken. Hjortzberg gjorde även affischen för Olympiska sommarspelen 1912. Hjortzberg finns representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum i Stockholm, Uppsala universitetsbibliotek, Kalmar konstmuseum, Moderna museet, Norrköpings konstmuseum och Röhsska museet.

Familj

Olle Hjortzberg var far till arkitekt Folke Hjortzberg. Han hade sin bostad och ateljé i huset Sidensvansen 6 vid Bragevägen 2 nära Engelbrektskyrkan.

Bildgalleri

Representerad i bland annat följande kyrkor

Källor

Noter

  1. ^ RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.
  2. ^ G Olof (Olle) Hjortzberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.
  3. ^ Gustav Olof Hjortzberg, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, läs online.
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016, licens: CC0.
  5. ^ Ingelijste poster van de Olympische Zomerspelen 1912 Stockholm (på nederländska), läst: 14 mars 2021.
  6. ^ Hjortzberg, släkt, läst: 25 juni 2021.
  7. ^ Pia Bengtsson Melin (2013). Medeltida modernist? Olle Hjortzberg och det uppländska muralmåleriet, Årsboken Uppland 2013. Läst 16 maj 2021.
  8. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 77–78.
  9. ^ Göteborgs konstmuseum
  10. ^ Nationalmuseum
  11. ^ Uppsala universitetsbibliotek Arkiverad 9 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Kalmar konstmuseum
  13. ^ Moderna museet
  14. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020 
  15. ^ Röhsska museet
  16. ^ Eds kyrka i Grums

Externa länkar