Oscar Wieselgren
Numera har Oscar Wieselgren blivit ett relevant ämne i det moderna samhället. Med teknikens framsteg och ständiga förändringar inom den sociala sfären har Oscar Wieselgren fått betydande betydelse som inte kan förbises. För att bättre förstå detta fenomen är det nödvändigt att analysera dess olika dimensioner, från dess konsekvenser i det dagliga livet till dess inverkan på ekonomin och politiken. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Oscar Wieselgren och dess inflytande på våra dagliga liv, för att kunna erbjuda en heltäckande bild av dess relevans idag.
| Oscar Wieselgren | |
 | |
| Född | 13 oktober 1886 Hedvig Eleonora församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 21 december 1971 (85 år) Oscars församling, Sverige |
| Begravd | Skogskyrkogården kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt, bibliotekarie |
| Befattning | |
| Riksbibliotekarie (1940–1952) | |
| Arbetsgivare | Kungliga biblioteket (1910–) |
| Barn | Jon Peter Wieselgren (f. 1928) |
| Föräldrar | Sigfrid Wieselgren |
| Släktingar | Hildegard Wieselgren (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Oscar Harald Wieselgren, född 13 oktober 1886 i Stockholm, död 21 december 1971, var en svensk bibliotekarie och riksbibliotekarie 1940–1952.
Biografi
Wieselgren föddes som son till generaldirektör Sigfrid Wieselgren (son till nykterhetsivraren Peter Wieselgren) och hans hustru Gertrud Odencrants. Oscar Wieselgren gifte sig 1926 med Greta Hedén. Även hans farbror Harald Wieselgren var bibliotekarie.
Oscar Wieselgren studerade vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1908 och filosofie doktor 1910. Han anställdes 1910 vid Kungliga biblioteket, där han 1914 blev andre bibliotekarie, 1916 förste bibliotekarie, 1922 ordinarie och föreståndare för handskriftsavdelningen samt 1940–1952 riksbibliotekarie.
Wieselgren är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.
Utmärkelser och ledamotskap
Bibliografi
- 1909: Bidrag till kännedomen om 1600-talsdramat i Sverige (akademisk avhandling)
- 1912: Yppighets nytta, om ekonomiska åskådningar på 1700-talet
- 1917: Boccalini. Ett omdöme om Olaus Magnus
- 1920: biografi över Anders Schönberg den yngre i dennes Bref till bergsrådet Adlerwald
Wieselgren skrev också ett antal uppsatser i tidskrifter och tidningar. Han lämnade bidrag till "Svenskt biografiskt lexikon", "Svensk tidskrift" och "Nordisk familjebok" samt redigerade Sveriges teaterhistoriska samfunds årsskrift (1912, 1913 och 1914).
Källorr
- Wieselgren, Oscar H. i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
- Döda 1970-1976 i Vem är det 1977
- Wieselgren, 3. Per Sigfrid i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- Wieselgren, 3. P.S. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
Noter
- ^ Sveriges dödbok, 18861013-0513 Wieselgren, Oscar Harald, läst: 19 november 2019.
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 1046756141, läst: 31 maj 2020.
- ^ Svenskagravar.se, Wieselgren, Oscar Harald, läs online, läst: 19 november 2019.
- ^ Oscar Wieselgren, läst: 4 februari 2018.
- ^ Göran Åstrand: Här vilar berrömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.137 ISBN 91-89086-02-3
Externa länkar
|