I dagens värld är Osmo Järvi ett ämne av konstant intresse och relevans i samhället. Oavsett om det påverkar det dagliga livet, den globala ekonomin eller miljön, har Osmo Järvi fått en framträdande plats inom många områden av studier och debatt. Eftersom intresset för Osmo Järvi fortsätter att växa är det viktigt att förstå dess implikationer och konsekvenser i olika aspekter av det moderna livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Osmo Järvi och hur dess inflytande formar vår värld.
Osmo Järvi | |
Född | 1 januari 1911 Helsingfors |
---|---|
Död | 21 mars 2000 (89 år) Åbo |
Medborgare i | Finland |
Utbildad vid | Helsingfors universitet, medicine doktor, Helsingfors universitet, filosofie doktor, |
Sysselsättning | Professor, läkare |
Arbetsgivare | Åbo universitet |
Barn | Timo Järvi (f. 1942) |
Föräldrar | Toivo Järvi |
Redigera Wikidata |
Osmo Henrik Järvi, född 1 januari 1911 i Helsingfors, död 21 mars 2000 i Åbo, var en finländsk medicinprofessor och rektor vid Åbo universitet. Han var son till zoologen Toivo Järvi och bror till arkitekten Jorma Järvi.
Järvi blev medicine och kirurgie doktor 1937. Han var 1944–1976 professor i patologisk anatomi vid Åbo universitet och under perioden 1944–1960 i två repriser dess rektor. År 1980 utnämndes han också till hedersdoktor vid detta lärosäte.
Järvis omfattande vetenskapliga verksamhet koncentrerades kring olika cancerproblem; speciellt värdefull var hans nya klassificering av olika typer av magcancer. Han utgav 1967 essäsamlingen Pohdintaa.
|