Påståendesats
Påståendesats-frågan är en som har fångat mångas uppmärksamhet idag. Med sin relevans för flera aspekter av det moderna livet har Påståendesats visat sig vara ett ämne av stort intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess inflytande på populärkulturen eller dess roll i politik och ekonomi, har Påståendesats visat sig vara ett ämne värt att analysera och reflektera över. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Påståendesats, med målet att ge en mer komplett och djupgående bild av dess betydelse i dagens värld.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Påståendesats eller deklarativ sats är en satstyp med vilkens hjälp satsens användare framlägger ett påstående, det vill säga hävdar att ett givet sakförhållande råder eller inte råder.
Analytiskt är ett påstående en beskrivning av sakförhållanden i en underförstådd kontext och en bestämning som uttalar att en viss relation föreligger mellan beskrivningen och det beskrivna. Ex: till beskrivningen 'gröna bilar' kopplas en bestämning till exempel "bilar är gröna", "bilar är inte gröna", "alla bilar är gröna", "20 % av bilarna är gröna", "fyra av bilarna är inte gröna", etc. Ett påstående kan därför även värderas i förhållande till de beskrivna sakförhållandena såsom 'uppfyllt', 'inte uppfyllt' eller ibland även 'kan ej avgöras', dvs (åtminstone i princip) kunna tillskrivas ett sanningsvärde.
Begreppet påstående är grundläggande i den aristoteliska logiken. Där är ett påstående en sats som antingen är sant eller falskt. I denna logik är då en sats som inte kan avgöras ej ett påstående utan en meningslös sats.
Se även
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||