Numera har Panorama (målning) blivit ett aktuellt ämne inom olika samhällsområden. Dess inverkan har märkts i politik, ekonomi, kultur och människors dagliga liv. Sedan dess uppkomst har Panorama (målning) väckt stort intresse och genererat debatter och diskussioner kring dess omfattning och konsekvenser. Denna artikel försöker utforska de många aspekterna av Panorama (målning), analysera dess inflytande i olika sammanhang och erbjuda en heltäckande bild av dess betydelse i det nuvarande landskapet. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt strävar vi efter att ta itu med Panorama (målning) ur olika perspektiv och på så sätt bidra till en bredare och berikande förståelse för detta fenomen.
En panoramamålning är ett större konstverk som ger en vid och omfattande vy av sitt objekt, vilket ofta är ett landskap, en militär stridsscen eller en historisk händelse. Konstverket visar en oavbruten berättande scen, eller ett kontinuerligt landskap, målat för att passa antingen en böjd eller en platt bakgrund, vilken helt eller delvis omger åskådaren eller som rullas upp framför betraktaren.
Termen panorama kommer från grekiska pan = hel, all, allt och horama = syn.
I Kina var panoramamålningar en genre av målningar på rullar. Ett par berömda sådana var Längs floden under Qingmingfestivalen och Tio tusen kilometer av Yangtzefloden.
Panoramamålningar kom i mode under 1800-talet i Europa och i USA, först och framför allt i form av cykloramor, alternativt rundmålningar eller bara panoramor, eller rörliga panoramor Begreppet panorama, som det definierades från slutet av 1700-talet, har ofta använts synonymt med begreppet cyklorama, en panoramamålning som är avsedd att visas upphängd en hel rundel (360 grader) runt åskådaren.
Under 1800-talet blev också rörliga panoramor populära, särskilt i USA och Storbritannien. Dessa var långa målningar, son skrollades fram i en anordning med två rullningsmekanismer och en upphängning av själva duken.
I Stockholm fanns från 1889 en rotundabyggnad för cykloramor vid Kaptensudden på Djurgården.
På Djurgården byggdes även Biologiska Museet som är en kombination av diorama och cyklorama. Museet stod färdigt 1893 och är uppbyggt som en rotunda, där besökaren står vid en balustrad i mitten och ser ut över ett landskap med torkade växter och uppstoppade djur mot en fond av målningar gjorda av Bruno Liljefors med hjälp av Gustaf Fjæstad.
|