I den vida världen av Peloponnesos finns en stor mångfald av förhållningssätt, åsikter och perspektiv. Komplexiteten i detta ämne/individ/evenemang har genererat oändliga diskussioner och debatter över tid, och blivit ett centralt inslag i olika kunskapsområden. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på populärkulturen har Peloponnesos fångat uppmärksamheten hos både forskare, experter och fans. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta och fascinerande aspekterna av Peloponnesos, och analysera dess betydelse och implikationer i olika sammanhang.
Peloponnesos (grekiska Πελοπόννησος, latin Peloponnesus, svenskt uttal ), även kallad Morea, är en grekisk halvö som bildar södra delen av Greklands fastland. Den skiljs från övriga fastlandet av Korintiska viken och Korintiska näset. Den största staden på halvön är Patras. På Peloponnesos finns viktiga antika lämningar, bland annat Sparta och helgedomen i Olympia.
Peloponnesos är ett bergslandskap, som geologiskt utgör en fortsättning av Pindos och löper ut i fyra halvöar i söder och öst. Den högsta bergstoppen är Profitis Ilias i Taygetos (2 404 meter över havet), följt av Kyllini i norr (2 376 meter över havet). Klimat, vegetation och jordbruk är av medelhavstyp. I bergen bedrivs extensivt betesbruk, och i övrigt odlas oliver, frukt och vindruvor.
Peloponnesos är administrativt uppdelat i sju prefekturer, varav Arkadien, Argolis, Korinth, Lakonien och Messenien hör till regionen Peloponnesos, medan Achaia och Elis hör till regionen Västra Grekland. En liten del av halvöns östra del, tillhörande kommunerna Trizina (Troizen) och Poros, tillhör regionen Attika.
Peloponnesos betyder "Pelops ö", och är det forntida namnet på halvön, men namnet förekommer inte i de homeriska sångerna Iliaden och Odysséen. Under senare medeltiden, från början av 1200-talet, fick halvön namnet Morea, vilket under senare tid åter ersattes av det klassiska namnet.