Per-Erik Lindorm

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Per-Erik Lindorm på djupet, dess inverkan på dagens samhälle och dess relevans inom olika områden. Genom historien har Per-Erik Lindorm varit ett ämne av stort intresse och forskning, med flera perspektiv och förhållningssätt som har bidragit till att förstå och utveckla nya idéer. Från dess inflytande på ekonomin, kulturen och politiken, till dess påverkan på människors dagliga liv, har Per-Erik Lindorm visat sig vara en mångdimensionell fråga som förtjänar att analyseras och diskuteras. Genom en uttömmande analys kommer denna artikel att försöka ge en tydlig och heltäckande bild av Per-Erik Lindorm, vilket ger läsarna en djupare och mer meningsfull förståelse av dess betydelse idag.

Per-Erik Lindorm
Per-Erik Lindorm i redaktionen för Svar idag 1968.
Per-Erik Lindorm i redaktionen för Svar idag 1968.
Född6 februari 1909
Stockholm, Sverige
Död23 september 1989 (80 år)
Stockholm, Sverige
YrkeJournalist
Författare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1941-1989

Per-Erik "Perka" Lindorm, född 6 februari 1909 i Stockholm, död 23 september 1989 i Stockholm, var en svensk journalist, manusförfattare och skriftställare.

Under 1970-talet var Per-Erik Lindorm en av redaktionsmedlemmarna i radioprogrammet Svar idag, tillsammans med bland andra Ursula Richter och Håkan Norlén.

Han var äldste son till skalden Erik Lindorm (1889–1941) och Marta Lindorm, född Berg. Han blev far till två barn, Görel född 1943 och Eva född 1961. Lindorm är begraven på Norra begravningsplatsen.

Filmmanus

Filmroller

Radioteater

Bibliografi (urval)

  • Ett folk på marsch 1960-1977 - 1978
  • Erik Lindorms Naggen
  • Anglosaxisk humor i text och bild
  • Bokfilmen om 1973
  • En gammal stockholmare berättar om sin stad
  • Från segelfart till jetflyg
  • Galärvarvet brinner
  • Stockholm genom sju sekler
  • Svensk humor under 100 år
  • Vårt kristna arv

Se även

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.175 ISBN 91-88016-69-2