Per Krohg
I den här artikeln vill vi utforska ämnet Per Krohg och fördjupa oss i dess betydelse i dagens samhälle. Per Krohg är ett koncept som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren, och dess relevans sträcker sig till olika områden i det dagliga livet. Från dess påverkan på mental hälsa till dess inflytande på arbetsplatsen har Per Krohg visat sig spela en betydande roll i hur vi möter de utmaningar och möjligheter som uppstår i vårt dagliga liv. Genom den här artikeln kommer vi att försöka analysera olika perspektiv på Per Krohg och dess inverkan på vårt samhälle, och erbjuda en detaljerad analys som uppmanar till reflektion och debatt om detta för närvarande avgörande ämne.
| Per Krohg | |
 | |
| Född | 18 juni 1889 Åsgårdstrand, Norge |
|---|---|
| Död | 3 mars 1965 (75 år) Oslo |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Illustratör, målare, tecknare |
| Arbetsgivare | Académie Scandinave |
| Maka | Lucy Krohg (g. 1915–1934) |
| Barn | Guy Krohg (f. 1917) Veronica Krohg Plur (f. 1933) Morten Krohg (f. 1937) |
| Föräldrar | Christian Krohg Oda Krohg |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Sankt Olavs orden Norska kungens förtjänstmedalj i guld Prins Eugen-medaljen | |
| Redigera Wikidata | |
Per Krohg (uttal: [källa behövs]), född 18 juni 1889 i Åsgårdstrand, död 3 mars 1965, var en norsk målare och tecknare.
Biografi
Per Krohg var son till konstnärerna Oda och Christian Krohg, och var far till Even Krohg och konstnärerna Guy Krohg, Morten Krohg och Veronica Krohg.
Familjen bodde i Paris där Per Krohg växte upp. Han visade tidig stora konstnärliga talanger, och var elev först hos sin far från 1903 till 1907, och hos Henri Matisse från 1909 till 1910. Sin främsta insats gjorde Krohg som monumentalmålare. Han har utsmyckat flera offentliga byggnader med stora freskomålerier, bland annat Säkerhetsrådets sal i FN-byggnaden i New York, Fysikbyggnadens vestibul vid Universitetet i Oslo och Rådhuset i Oslo. Han är representerad på Statens Museum for Kunst och Skagens Museum. I unga år arbetade han som tidningstecknare och lärde ut tango i Paris. 1913 införde Krohg och hans första fru, Lucy Vidil, tangon i Norge. Uppvisningen visades på revyscenen Chat Noir. Per Krohg dansade aldrig tango offentligt efter första världskriget. Han var direktör för Statens Kunstakademi i Oslo.[källa behövs] Krohg ligger begravd på Vår Frelsers gravlund i familjegrav. Hans föräldrar vilar i hederslunden på samma kyrkogård.
Krohg är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum, Malmö museum, Museum of Modern Art, Statens Museum for Kunst, Nasjonalmuseet, Nordnorsk Kunstmuseum, Skien kommune, KODE kunstmuseer, Trondheim kunstmuseum.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Noter
- ^ Per Lasson Krohg, RKDartists (på engelska), läs online.
- ^ Per Lasson Krohg, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, läs online.
- ^ Kunstindeks Danmark, Per Krohg, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Крог Пер”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
- ^ RKDartists, Per Lasson Krohg, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Крог Пер”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.
- ^ Libris, 26 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.
- ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.
- ^ Union List of Artist Names, 8 augusti 2021, läs online, läst: 11 maj 2022.
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Malmö museum
- ^ Museum of Modern Art
- ^ Statens Museum for Kunst
- ^ Nasjonalmuseet
- ^ Nordnorsk Kunstmuseum
- ^ Skien kommune
- ^ KODE kunstmuseer
- ^ Trondheim kunstmuseum