I dagens värld har Phalacrocorax tagit en grundläggande roll i samhället. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller akademisk nivå har Phalacrocorax haft en betydande inverkan på hur vi lever, arbetar och relaterar till andra. Därför är det avgörande att till fullo förstå vilken roll Phalacrocorax spelar i vårt dagliga liv och hur vi kan göra det bästa av det. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Phalacrocorax, från dess ursprung till dess utveckling och de konsekvenser det har i dagens värld. Dessutom kommer vi att analysera de möjliga möjligheter och utmaningar som uppstår av närvaron av Phalacrocorax i vårt samhälle.
Phalacrocorax | |
Storskarv (P. carbo) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Sulfåglar Suliformes |
Familj | Skarvar Phalacrocoracidae |
Släkte | Phalacrocorax |
Vetenskapligt namn | |
§ Phalacrocorax | |
Auktor | Brisson, 1760 |
Phalacrocorax är ett fågelsläkte i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.
Traditionellt har det omfattat alla arter i familjen. De allra minsta arterna, bland annat den i Europa förekommande dvärgskarven, har dock sedan ett tag tillbaka allmänt urskilts i det egna släktet Microcarbo.
Bland de återstående arterna har genetiska studier visat att olika grupper skildes åt för relativt länge sedan. Det har medfört att släktet delats upp ytterligare, av både BirdLife International, International Ornithological Congress (IOC) och eBird/Clements. Svenska BirdLife Sverige har än så länge avvaktat med en vidare uppdelning.
Efter uppdelningen av Phalacrocorax återstår endast följande elva till tolv arter i släktet, efter IOC:
Arterna georgianus, melanogenis, bransfieldensis, nivalis och purpurascens behandlas alla av vissa auktoriteter som underarter till kejsarskarven.
|