Pielisjärvi

I dagens artikel kommer vi att på djupet utforska ämnet Pielisjärvi, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos forskare, filosofer, vetenskapsmän och allmänheten. Pielisjärvi har varit föremål för debatt och studier i århundraden, och dess relevans i dagens samhälle är obestridlig. Från dess inverkan på teknik och vetenskap, till dess implikationer på kultur och konst, har Pielisjärvi visat sig vara ett mångfacetterat fenomen som förtjänar vår uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika aspekterna av Pielisjärvi, undersöka dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inflytande på den moderna världen. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa genom Pielisjärvis krångligheter!

För kommunen, se Pielisjärvi kommun. För asteroiden, se 1536 Pielinen.
En vy från Koli över Pielisjärvi
En vy från Koli över Pielisjärvi
Pielisjärvi
Pielinen
LägeNorra Karelen
Yta868 km²
Längd107 km
Bredd43 km
Höjd93,7 m ö.h.
Medeldjup< 10 m
Flöden
TillflödenKoitajoki & Lieksa älv
Avrinningsområde13.900 km²
TillflödesländerFinland & Ryssland
UtflödenPielis älv
Flöde240 m³/s
63°15′N 29°42′Ö / 63.250°N 29.700°Ö / 63.250; 29.700

Pielisjärvi (finska: Pielinen, även Pielisjärvi) är Finlands femte största insjö. Den är centralsjö i Pielisjärvileden inom Vuoksens vattendrag i regionen Norra Karelen. Sjön ligger 93,7 meter över havet och har en yta på 868 km². Sjön avrinner genom Pielis älv till Pyhäselkä, som är en fjärd av sjön Saimen. De största älvarna som avrinner till sjön är Koitajoki samt Lieksa älv med biälven Jongunjoki. Tillflödesområdet har en yta på 13.900 km², med 6.000 km² på den ryska sidan av gränsen. Städerna Lieksa, Nurmes och Joensuu (den del som tidigare utgjorde Eno kommun) samt kommunen Juga ligger vid Pielisjärvi. Koli nationalpark ligger väster om sjön.

Pielisjärvi är Norra Karelens landskapssjö.

Historia

Pielisjärvibassängen blev isfri för ca 11 300 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka. Till en början avrann issjön från södra ändan. Landhöjningen gjorde att issjön senare avrann från mellersta delen genom Nunnanlahti i Juga och ännu senare från norra ändan. Senare gjorde landhöjningen att Pielinen igen avrinner från södra delen genom Pielis älv.

Vattennivån var högre i forntiden. Den översta strandlinjen ligger 27-32 m ovanför sjöns nuvarande vattennivå. Det går att hitta forna strandplatåer och -kumlar i terrängen i Koli med omnejd.

Öar

En vy från Räsövaara över Pielisjärvi

Det finns 1259 öar i Pielisjärvi med en storlek på minst en ar. Den största av öarna är Paalasmaa, som ligger i den mellersta delen av sjön. Ön har en yta på 26,7 km².

Övriga större öar

Eteissaari, Hattusaari, Honkasaari (Juga), Honkasaari (Nurmes), Iso Ristisaari, Kaitasaari, Karhusaari, Kaunissaari, Kertonsaari, Kelvänsaari, Kinahmonsaaret, Kolmassaari, Korppisaari, Koveronsaari, Kuivasaari, Kulkulsaari, Kynsisaari, Larinsaari, Laukkalansaari, Lehtosaari, Liklamo, Lokkisaari, Lörsänsaari, Mantina, Mustasaari, Palosaari, Patvisaaret, Pieni Ristisaari, Porosaari, Pyysaari, Rekisaari, Retusaari, Romonsaaret, Rääkky, Satjanko, Sipolansaari, Toinensaari, Turakka, Uramonsaari, Varpo.

Kuriosa

  • Asteroiden 1536 Pielinen har uppkallats efter det finska namnet på sjön
  • Lieksa centrum ligger vid den östra stranden. Koli, som är en del av staden, ligger vid den västra stranden. En färjeförbindelse knyter Koli och centret samman om somrarna Om vintern används istället en 7 km lång isväg mellan Koli och Vuonislahti.

Referenser

  1. ^ Lasse Lovén (red.): Kolin geologia Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Landskapssjöarna har utsetts”. Finlands miljöcentral. 12 december 2011. http://www.syke.fi/sv-FI/Aktuellt/Pressmeddelanden/Landskapssjoarna_har_utsetts(2922). 
  3. ^ Heikki Seppä, Matti Tikkanen and Jari-Pekka Mäkiaho (2012). ”Tilting of Lake Pielinen, eastern Finland – an example of extreme transgressions and regressions caused by differential post-glacial isostatic uplift”. Estonian Journal of Earth Sciences 61 (3): sid. 149–161. doi:10.3176/earth.2012.3.02. 
  4. ^
  5. ^ Vägverket information om isvägen Koli-Vuonislahti Arkiverad 9 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. (finska)

Se även