Ämnet Plommonsläktet är ett av de mest relevanta och debatterade idag. I decennier har Plommonsläktet varit ett studie- och intresseobjekt för experter från olika områden, som har försökt förstå dess betydelse och inverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Plommonsläktet, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att analysera de olika teorierna och åsikterna som finns kring Plommonsläktet, samt dess utveckling under åren. Vidare kommer vi att undersöka hur Plommonsläktet har påverkat olika aspekter av vardagen och reflektera över dess möjliga framtid och framtidsutsikter.
Plommonsläktet | |
Plommon (Prunus domestica subsp. domestica) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Rosordningen Rosales |
Familj | Rosväxter Rosaceae |
Släkte | Plommonsläktet Prunus |
Vetenskapligt namn | |
§ Prunus | |
Auktor | Linné, 1753 |
Arter | |
|
Plommonsläktet eller prunusar (Prunus) är ett släkte av rosväxter i familjen rosväxter. Släktet innehåller ungefär 400 arter lövfällande buskar och träd, men bara 6 av dem finns i Sverige. Svenska arter i denna växtfamilj är exempelvis hägg, körsbär och slån. Andra välkända arter inom plommonsläktet som inte förekommer i Sverige, förutom i mataffärer, är mandel, persika och aprikos.
Alla arter i släktet har stenfrukter.
Aprikoser, mandlar, körsbär, persikor och plommon används alla inom kommersiell fruktodling (dock är det strikt talat inte mandelns frukt utan dess kärna man äter). Därutöver planteras körsbärsträd för blommorna, och även ibland för dess löv eller bark.
Det är omdebatterat om släktet bör delas upp i två: körsbärsaktiga (Cerasus) och plommonaktiga (Prunus). Placerar man dem inom samma släkte, blir undersläktena:
|
|