I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Prosaiska krönikan. Genom historien har Prosaiska krönikan spelat en grundläggande roll i samhället och påverkat människors liv på olika sätt. Från dess ursprung till nutid har Prosaiska krönikan varit föremål för fascination, studier och debatt, och genererat oändliga åsikter och perspektiv som berikar vår förståelse av detta ämne. Genom denna djupgående och detaljerade analys kommer vi att utforska de mest relevanta aspekterna av Prosaiska krönikan, fördjupa oss i dess historiska betydelse, dess samtida implikationer och framtidsperspektiven den har för oss. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och kunskap om Prosaiska krönikan!
Prosaiska krönikan, även kallad Prosakrönikan (Vetus chronicon sveciæ prosaicum) är en historisk berättande källa. Den skrevs ned i slutet av 1400-talet, troligen i Gråbrödraklostret i Stockholm. Texten finns i samma handskrift som den tidigaste versionen av Sturekrönikan. Prosakrönikan börjar med Noa och hans söner och går fram till 1400-talets mitt. Den har till stor del en karaktär av anekdotsamling och anses ha ett mycket begränsat källvärde vad gäller de skildrade personerna och händelseförloppen. Däremot förekommer i krönikan en hel del kulturhistoriskt intressanta detaljer.
Prosakrönikan har av Sten Lindroth kallats "det första försöket att skriva en svensk rikshistoria på prosa".
Prosaiska krönikan finns tryckt i G.E. Klemming (utg) Småstycken på fornsvenska (Stockholm 1868-81).