I dagens värld har Proteomik blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av publik. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i akademin, har Proteomik fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. När vi fortsätter att utforska och bättre förstå detta fenomen är det avgörande att fullständigt analysera dess implikationer och återverkningar på olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska effekten och relevansen av Proteomik, analysera dess historiska, sociokulturella, tekniska dimensioner och många andra aspekter som är en del av dess nuvarande betydelse.
Proteomik är en gren av biologin som undersöker stora mängder data om proteiner i olika sammanhang, framförallt deras struktur och funktion. Proteomiken tillhör familjen "omik", ett samlingsnamn på ett flertal nya teknikinriktningar för att studera biologiska förlopp "holistiskt" eller åtminstone multivariat.
Tidigare har de vanligaste teknikerna inom proteomik varit tvådimensionell gelelektrofores (2DE) i kombination med äldre masspektrometribaserade tekniker. Idag har proteomikfältet gått från gelbaserade tekniker till rena och mer avancerade masspektrometritekniker som vätskekromatografi (LC) kopplad till masspektrometri (MS), så kallad LC-MS/MS. Men allt eftersom utbudet av antikroppar har ökat markant de senaste åren har affinitetsproteomiken växt allt mer, detta tack vare stora internationella samarbeten som exempelvis Human Protein Atlas-projektet. Känsligheten förbättras med proximitetsbaserade metoder som proximity ligation assay (PLA) eller proximity extension assay (PEA).
.