Rättspraxis
I den här artikeln kommer vi att gå djupare in i Rättspraxis och utforska alla aspekter av detta ämne. Från dess historia och utveckling till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att täcka alla relevanta aspekter och tillhandahålla detaljerad information så att våra läsare till fullo kan förstå Rättspraxis. Vi kommer att analysera hur Rättspraxis har påverkat olika områden, från den vetenskapliga till den kulturella sfären, och vi kommer att undersöka dess relevans i det samtida sammanhanget. Dessutom kommer vi också att utforska de möjliga framtida konsekvenserna av Rättspraxis och hur det kan fortsätta att förändra världen under de kommande åren.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Rättspraxis är ett samlingsbegrepp för de rättsliga avgöranden i framförallt domstolar, som anses vara en rättskälla och således utgöra vägledning för avgöranden av kommande fall. Ett rättsfall vars avgörande blir rättspraxis kallas prejudikat. I Sverige är det i första hand domar från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen som anses prejudicerande, men även domar från hovrätter och kammarrätter kan ha ett visst prejudikatvärde.
En grundläggande rättsstatlig princip är att rätten ska vara förutsebar. Den som har rättat sig efter en domstols tolkning av lagen ska kunna känna sig säker på att domstolen dömer på samma sätt nästa gång samma fråga kommer upp. En domstol förutsätts med andra ord döma lika i lika fall. En domstol dömer i princip inte heller på ett sätt som står i strid med hur en överordnad domstol dömt tidigare. Eftersom Högsta domstolen är den högsta rättsinstansen inom sitt område, innebär det att lägre domstolar, dvs. tingsrätter och hovrätter, rättar sig efter Högsta domstolens avgöranden.