Rådet för rättsliga och inrikes frågor
Nuförtiden är Rådet för rättsliga och inrikes frågor ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Sedan starten har Rådet för rättsliga och inrikes frågor varit föremål för intresse och debatt i olika kretsar och genererat alla möjliga åsikter och perspektiv. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på populärkulturen, förblir Rådet för rättsliga och inrikes frågor ett ämne för ständiga studier och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Rådet för rättsliga och inrikes frågor, och analysera dess betydelse och inverkan idag.
.jpg)
Rådet för rättsliga och inrikes frågor (engelska: Justice and Home Affairs Council, JHA), även känt som RIF-rådet och formellt rådet (rättsliga och inrikes frågor), är en av konstellationerna inom Europeiska unionens råd med ansvar för att lagstifta och fatta andra beslut som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa. Det sammanträder ungefär fyra gånger om året och består vanligtvis av medlemsstaternas justitie-, inrikes- eller migrationsministrar. Europeiska kommissionen företräds av olika kommissionsledamöter beroende på vilken sakfråga som diskuteras.
Ordförande är den rådsmedlem som företräder ordförandelandet. Konstellationen lagstiftar normalt i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, utom i frågor som rör familjerätt och operativt polissamarbete. Arbetet inom rådet för rättsliga och inrikes frågor bereds av Ständiga representanternas kommitté (Coreper).
Särskilda bestämmelser gäller för konstellationen. Europeiska kommissionen har inte ensamrätt att lägga fram lagförslag inom polissamarbete och straffrättsligt samarbete, utan lagförslag kan också antas på initiativ av en fjärdedel av medlemsstaterna. För frågor som rör Schengensamarbetet diskuteras lagförslag först i en gemensam kommitté tillsammans med Schengenländerna Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz innan beslut fattas i rådet.
Danmark och Irland deltar delvis eller inte alls i konstellationens omröstningar på grund av sina undantagsklausuler på området med frihet, säkerhet och rättvisa. Detta innefattar även bestämmelser som rör Schengenregelverket.
Se även
Referenser
- ^ ”Beslut av rådet (Allmänna frågor) av den 1 december 2009 om fastställande av förteckningen över rådskonstellationer utöver dem som anges i artikel 16.6 andra och tredje styckena i fördraget om Europeiska unionen (2009/878/EU)”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 46–47. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0878.
- ^ ”RIF-rådet”. Europeiska unionens råd. 1 januari 2021. https://www.consilium.europa.eu/sv/council-eu/configurations/jha/. Läst 13 maj 2021.
- ^ ”Artikel 16 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 24. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
|
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |