Rekurrent nova
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Rekurrent nova och dess inverkan på dagens samhälle. I åratal har Rekurrent nova varit föremål för studier och intresse på grund av dess relevans inom olika områden, både på personlig och professionell nivå. Genom historien har Rekurrent nova spelat en grundläggande roll i mänsklighetens utveckling och påverkat individer, samhällen och kulturer runt om i världen. Från sitt ursprung till sin nuvarande situation har Rekurrent nova genererat debatter, forskning och reflektioner som har bidragit till att utöka vår förståelse av detta ämne. I denna mening är det väsentligt att kritiskt analysera betydelsen av Rekurrent nova idag och hur dess närvaro fortsätter att forma hur vi interagerar och fungerar i dagens samhälle.
| Nova |
|---|
|
Rekurrent nova kallas den stjärna vars ljusstyrka genomgår plötsliga och kataklysmiska utbrott. För att få kallas rekurrent ska novan dessutom ha genomgått två eller flera utbrott i historisk tid. Även klassiska novor kan genomgå flera utbrott men med tidsintervall av 10 000 till 1 000 000 år, medan rekurrenta novor har utbrott med kortare tidsintervall och i extrema fall kan ha utbrott med endast något tiotal års mellanrum.
Liksom andra kataklysmiska variabler består den rekurrenta novan av en dubbelstjärna, där komponenterna ligger i varandras närhet och där den ena komponenten vanligtvis är en vit dvärg och den andra är en röd jätte.
Rekurrenta novor är tämligen sällsynta och bara ungefär tio objekt är kända i Vintergatan. Den typiska rekurrenta novan ökar i ljusstyrka ungefär 8,6 magnituder, medan klassiska novor ökar med mer än 12 magnituder.
Kända galaktiska rekurrenta novor
| Namn |
Upptäckare |
Magnitud Omfång |
Dygn för avklingande 3 magnituder från max |
Kända utbrott |
|---|---|---|---|---|
| CI Aquilae | Karl Wilhelm Reinmuth | 8,6–16,3 | ? | 2000, 1941, 1917 |
| V394 Coronae Australis | Luis Enrique Erro | 7,2–19,7 | ? | 1987, 1949 |
| T Coronae Borealis | John Birmingham | 2,0–10,8 | 6 | 1946, 1866 |
| IM Normae | Ida E. Woods | 8,5–18,5 | ? | 2002, 1920 |
| RS Ophiuchi | Williamina Fleming | 4,3–12,5 | 14 | 2021, 2006, 1985, 1967, 1958, 1933, 1898 |
| V2487 Ophiuchi | Kesao Takamizawa | 9,5–17,5 | ? | 1998, 1900 |
| T Pyxidis | Henrietta Swan Leavitt | 6,4–15,5 | 62 | 2011, 1967, 1944, 1920, 1902, 1890 |
| V3890 Sagittarii | Harriet Dinerstein | 8,1–18,4 | ? | 2019, 1990, 1962 |
| U Scorpii | Norman Robert Pogson | 7,5–19,3 | 2,6 | 2010, 1999, 1987, 1979, 1936, 1917, 1906, 1863 |
| V745 Scorpii | L. Plaut | 9,4–19,3 | ? | 2014, 1989, 1937 |
Se även
Referenser
- ^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 12 februari 2020.
- ^ ”Variability types, General Catalogue of Variable Stars” (på engelska). Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 12 februari 2020.
- ^ ”Vad är en supernova?”. Allt om vetenskap. 11 september 2007. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/vad-ar-en-supernova. Läst 12 april 2016.
- ^ Sanford, Roscoe F. (1949). ”High-Dispersion Spectrograms of T Coronae Borealis” (på engelska). Astrophysical Journal 109: sid. 81. doi:. Läst 12 februari 2020.
- ^ Ingemar Lundström. ”Nova”. Nationalencyklopedins nätupplaga. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nova. Läst 28 juni 2017.
- ^ (på engelska) Recurrent nova. Market House Books Ltd. 2006
- ^ Schaefer, Bradley E. (2009). ”Comprehensive Photometric Histories of All Known Galactic Recurrent Novae” (på engelska). The Astrophysical Journal Supplemental Series 187: sid. 275-373. doi:. http://iopscience.iop.org/article/10.1088/0067-0049/187/2/275/pdf. Läst 28 juni 2017.
- ^ ”CI Aql” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=1249. Läst 28 juni 2017.
- ^ ”V0394 CrA” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10265. Läst 28 juni 2017.
- ^ ”T CrB” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10602. Läst 28 juni 2017.
- ^ ”IM Nor” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=20190. Läst 28 juni 2017.
- ^ ”RS Oph” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=20497. Läst 28 juni 2017.
- ^ ”V2487 Oph” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=22973. Läst 28 juni 2017.
- ^ ”T Pyx” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=27184. Läst 28 juni 2017.
- ^ ”V3890 Sgr” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=31590. Läst 28 juni 2017.
- ^ ”U Sco” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=32820. Läst 25 juni 2017.
- ^ ”V0745 Sco” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=33561. Läst 28 juni 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör novor.
