Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Richard Hakluyt, som har skapat stort intresse och kontroverser på senare tid. Sedan dess uppkomst har Richard Hakluyt fångat uppmärksamheten hos specialister, akademiker och allmänheten på grund av dess relevans och inverkan på olika aspekter av det moderna samhället. På dessa sidor kommer olika synsätt och perspektiv på Richard Hakluyt att utforskas, liksom dess inflytande på så olika områden som teknik, politik, kultur och ekonomi. Avsikten är att erbjuda en heltäckande och uppdaterad syn på ämnet, för att berika debatten och främja en djupare förståelse för Richard Hakluyt och dess innebörd idag.
Richard Hakluyt | |
Född | 1552 Hereford, Storbritannien |
---|---|
Död | 23 november 1616 eller 1616 London |
Begravd | Westminster Abbey |
Medborgare i | Kungariket England och England |
Utbildad vid | Christ Church College Westminster School |
Sysselsättning | Geograf, historiker, prosaist, präst, diplomat, författare, översättare, vetenskaplig rådgivare |
Befattning | |
Kaplan, katedralen i Bristol (1585–1616) Ärkedjäkne, Westminster Abbey (1603–1616) | |
Arbetsgivare | Oxfords universitet |
Föräldrar | Richard Hakluyt |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Richard Hakluyt, född 1552 eller 1553, död 23 november 1616 i London, var en engelsk geograf.
Hakluyt åtföljde 1583 såsom kaplan engelska sändebudet sir Edward Stafford till Paris, utnämndes 1590 till kyrkoherde i Wetheringsett-cum-Brockford i Suffolk och valdes 1603 till ärkedjäkne i Westminster Abbey.
Han ägnade sitt liv åt studiet av de geografiska upptäckternas historia och framlade resultatet av sin forskning i flera arbeten, bland vilka märks Divers Voyages Touching the Discoverie of America (1582) och hans huvudarbete The Principal Navigations, Voyages, Traffiques and Discoveries of the English Nation (1598–1600; ny upplaga 1809–12), "den moderna engelska nationens prosaepos".
År 1846 stiftades i London ett efter honom uppkallat sällskap, Hakluyt Society, vilket gjorde till sin uppgift att utge äldre resebeskrivningar.
|