Riddarhustorget

I dagens artikel vill vi prata om Riddarhustorget och dess inverkan på våra liv. Riddarhustorget är ett ämne som har skapat intresse och debatt i olika samhällssektorer, från dess inflytande på ekonomi och politik till dess relation till teknik och kultur. Under de senaste åren har Riddarhustorget hamnat i centrum i media och på den offentliga agendan och genererat en rad reflektioner och analyser om dess kort- och långsiktiga återverkningar. Därför kommer vi i den här artikeln att utforska olika aspekter relaterade till Riddarhustorget, från dess historia och utveckling till dess möjliga framtida implikationer.

Riddarhustorget med Riddarhuspalatset.
Riddarhustorget med Riddarhuspalatset och Bondeska palatset 1841.

Riddarhustorget är en plats i Gamla stan, Stockholm. Det är en hårt trafikerad plats i Myntgatans förlängning söder om Riddarhuspalatset.

Tidigare namn var Riddare Huss platzen (1641) och Riddarehus Torget (1662). Torget skapades i samband med Gamla stans första större reglering efter Stora branden 1625, som förstörde stadsdelens sydvästra delar. Då anlades bland annat stadens första paradgata, Stora Nygatan, som sträcker sig spikrakt från Kornhamnstorg i söder till Riddarhustorget i norr. Vid Riddarhustorgets norra sida skapades två tomter som bebyggdes dels med Riddarhuspalatset (uppfört 1661–1674) och Bondeska palatset (uppfört 1662–1673).

Det var på Riddarhustorget som riksmarskalken Axel von Fersen d.y. mördades av en arg folkmobb den 20 juni 1810, anklagad för att ha mordförgiftat den svenske kronprinsen Karl August.

När torget skulle utvidgas, för att kunna placera en staty över Gustav Vasa där, upplät Riddarhuset 1765 en del av sin tomt till staden. Åren 1914–1916 omändrades torget igen och då flyttades statyn till sin nuvarande plats.

Källor

Se även

Externa länkar

Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot