Romersk-katolsk sociallära
I dagens värld har Romersk-katolsk sociallära blivit allt mer relevant. Och, oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, har Romersk-katolsk sociallära blivit ett ämne av gemensamt intresse för en mängd olika människor. Effekten av Romersk-katolsk sociallära är obestridlig, eftersom den påverkar så olika aspekter som ekonomi, teknik, hälsa, mellanmänskliga relationer och till och med miljön. Av denna anledning är det viktigt att noggrant analysera fenomenet Romersk-katolsk sociallära, dess implikationer och dess möjliga konsekvenser på kort och lång sikt. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska alla aspekter relaterade till Romersk-katolsk sociallära, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne som berör oss så mycket.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Romersk-katolsk sociallära är den romersk-katolska kyrkans samling av doktriner med avseende på frihet, social rättvisa och samhällsekonomi.
Enligt påve Johannes Paulus II utgör grunden för katolsk sociallära "mänsklig värdighet, solidaritet och subsidiaritet".
Framväxten av katolsk sociallära präglas av försök att finna balans mellan angelägenhet för hela samhället, särskilt de svaga och utsatta, och respekt för mänsklig frihet, inklusive privat äganderätt. Som uttryck för den katolska socialläran räknas en rad skrivelser av påvarna alltifrån Leo XIII. Det mest samlade och auktoritativa uttrycket för katolsk sociallära är Andra Vatikankonciliets pastoralkonstitution Gaudium et spes, utfärdad 1965.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||
