I dagens värld har Ronja blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av publik. Både på det personliga och professionella planet har Ronja varit föremål för diskussion och debatt och genererat alla möjliga åsikter och ståndpunkter. Med samhällets och teknikens framsteg har rollen som Ronja fått en ny dimension, vilket har lett till en ökad betydelse och relevans i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska utvecklingen av Ronja, dess inverkan på dagens samhälle och de möjliga framtidsutsikter som uppstår till följd av dess växande relevans.
Ronja är ett svenskt kvinnonamn som blev populärt i Sverige och andra länder i slutet av 1900-talet genom Astrid Lindgrens berättelse Ronja rövardotter från 1981. Sedan 2018 har det namnsdag 14 september.
Idén till namnet (och många andra namn i Ronja Rövardotter) fick Lindgren från en bilatlas. Namnet Ronja kommer från sjön "Juronjaure" i Lappland.
Lindgren var dock inte först med att använda Ronja som namn, utan det har funnits sedan tidigare med andra etymologier. Det är även ett ryskt smeknamn för Veronika och en skandinaviserad form av det hebreiska Ronyah ("Guds glädje").[källa behövs]
År 2020 fanns det 6 677 personer som hette Ronja i Sverige, varav 4 stycken var män. År 2006 i Finland 3 054 och år 2009 i Norge 1 311 kvinnor med Ronja som förnamn (i slutet av respektive år). Namnet har varit bland de hundra vanligaste namnen för nyfödda flickor i flera europeiska länder, utanför Norden till exempel i Nederländerna och Tyskland.
I Danmark finns en annan barnbok om en flicka som heter Ronja, skriven av Lene Fauerby. Den handlar om Ronja som är storasyster och hennes lillebror Lars. Namnet Ronja har dock inte namnsdag i Danmark.
Ronja har namnsdag den 12 februari i Norge och den 4 februari i Finland. Från och med 2018 har Ronja namnsdag den 14 september i den officiella svenska namnlängden, vid sidan av Ida. Båda namnen har skapats eller populariserats via böcker av Astrid Lindgren.