Rostocks universitet

I dagens värld är Rostocks universitet ett ämne av stor relevans och fortsätter att generera ständig debatt bland experter och personer som är intresserade av ämnet. Under många år har Rostocks universitet fångat samhällets uppmärksamhet i allmänhet, vare sig det beror på dess inverkan på det dagliga livet, dess betydelse i historien eller dess relevans i den nuvarande miljön. Under åren har Rostocks universitet varit föremål för ett flertal studier och analyser som har gett överraskande resultat och oväntade slutsatser. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Rostocks universitet och undersöka dess inflytande på olika aspekter av dagens samhälle.

Rostocks universitet, huvudbyggnaden ritad av Hermann Willebrand, 1870.

Rostocks universitet, tyska Universität Rostock, är Rostocks viktigaste utbildningsplats.

Historik

Rostocks universitet grundades 1419 och är därmed ett av Nordeuropas äldsta universitet. Det är också ett av Tysklands äldsta universitet efter Heidelberg, Köln, Erfurt och Leipzigs universitet. De ursprungliga fakulteterna var för juridik, medicin och filosofi, medan den teologiska fakulteten som följd av lärostrider först tillkom 1433.

Rostocks universitet var på 14- och 1500-talen en populär studieort för skandinaviska studenter, under 1400-talet i konkurrens med Leipzig och Erfurt, efter reformationen som ett alternativ till Wittenberg. Rostocks främsta företräde var läget vid Östersjön, som gjorde det lätt att nå från grannländerna. Lindroth räknar med att totalt cirka 1000 svenskar var inskrivna vid universitetet under 1400-talet. Det räknades dock inte som särskilt framstående, men en examen därifrån kunde tjäna som utgångspunkt för vidare studier vid andra lärosäten. Under 1500-talets senare del inskrevs över 250 svenska studenter vid Rostocks universitet.

Utbildning

Idag har universitetet nio fakulteter: Jordbruk och miljö, information och elektronteknik, juridik, medicin, matematik och naturvetenskap, maskin- och fartygsteknik, filosofi, handel, sociologi och teologi. Den juridiska fakulteten tvingades stänga av DDR-regimen men återupprättadess 1989.

Universitet har 14 500 studenter (2005) och är därmed den största högskolan i Mecklenburg-Vorpommern.

Källor

Noter

  1. ^ Sten Lindroth: Svensk lärdomshistoria I. Medeltiden, Reformationstiden. Stockholm: Norstedts, 1975, nytryck 1997. Sidan 123.
  2. ^ Sten Lindroth, anfört arbete, sidan 214.

Externa länkar