Rymdmedicin
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Rymdmedicin, som har genererat stort intresse och kontroverser på senare tid. Från dess ursprung till dess relevans idag har Rymdmedicin fångat uppmärksamheten hos akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som finns kring Rymdmedicin, samt dess inverkan på olika samhällsområden. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i historien och utvecklingen av Rymdmedicin, och lyfta fram dess prestationer och utmaningar över tid. Denna artikel försöker ge en heltäckande och objektiv bild av Rymdmedicin, vilket bidrar till debatten och förståelsen av dess betydelse i dagens värld.
Rymdmedicin är sedan slutet av 1940-talet en specialitet inom medicinen för att utforska, förebygga och behandla de påfrestningar och störningar som människan utsätts för under resor i rymden.
Fysiologiskt sett börjar rymden ovanför 15 000- 20 000 m höjd, där syrgastrycket är så lågt att andning ej längre är möjlig. Rymdmedicien kan ses som en utvidgning av flygmedicinen. Den omfattar förutom medicin och fysiologi även biofysik, radiobiologi och mikrobiologi.
Rymdmedicinen sysslar främst med fysiologiska och psykologisk problem vid extrema accelerationer vid start och landning av rymdfarkoster. Även effekten av tyngdlöshet och radioaktiv rymdstrålning liksom isolering studeras. Tyngdlösheten påverkar balanssinne, hjärtverksamhet, blodcirkulation, muskelrörelse och psyke. Dock anpassar sig rymdfarare snabbt.
Däremot kan återanpassningen till normal gravitation ta tid på grund av trötthet. Tyngdlöshet ger minskad muskelaktivitet med förlust av muskelvävnad och av kalcium, kalium och järn från skelettet. Man har därför utformat speciella program för rymdgymnastik.
I rymdmedicinska laboratorier har också utvecklats metoder för tillförsel av näring och syre och hantering av koldioxid och utsöndringsprodukter Rymdfararna brukar ha fasta dygnsrutiner för sömn, vila, arbete, måltider och fritidssysselsättning i en bestämd växling. Balansen mellan t. ex. näringsintag och energiförbrukning är noga beräknad.
Spinoff från rymdmedicin
Astronauterna är inte de enda som drar nytta av rymdmedicinsk forskning. Flera medicinska produkter har utvecklats som biprodukter och är praktiska tillämpningar inom det medicinska området till följd av rymdprogrammet. På grund av gemensamma forskningsinsatser mellan NASA, National Institutes on Aging (en del av National Institutes of Health) och andra åldersrelaterade organisationer har utforskning av rymden speciellt gynnat den äldre delen av befolkningen.
Exempel på biprodukter är:
- Strålbehandling av cancer,
- System för personligt larm,
- Datortomografi,
- Muskelstimulerande enheter,
- Ortopediska undersökningsverktyg,
- Utrustning för dialys,
- Hopfällbara rullstolar,
- Inplanterbar hjärtpacemaker,
- Tyngdlöshetsterapi.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1979
Externa länkar
|