I dagens värld är Sankt Jakobs kyrkoruin, Visby ett ämne som har fått mer och mer relevans och intresse i samhället. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Sankt Jakobs kyrkoruin, Visby varit föremål för debatt, studier och forskning av experter inom olika områden. Genom historien har Sankt Jakobs kyrkoruin, Visby visat sitt inflytande i olika aspekter av vardagen, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Sankt Jakobs kyrkoruin, Visby och dess betydelse i det moderna samhället, och analysera dess implikationer och roll i vår värld idag.
S:t Jacob var en kyrka som uppfördes av Rigabiskopen Albert i början av 1200-talet, som ett led i kristningen av Livland. Kyrkan omtalas första gången 1226, då det till detsamma var knutet en skola. Vid kapellet låg också den gård som biskop Alberts riddarorden, Svärdsriddarna, ägde i staden.
När Livland var säkrat för katolska kyrkan avtog S:t Jacobs betydelse och 1272 var det ingen verksamhet där. Tydligen lät man därefter den nyligen i Visby etablerade beginerorden ta över anläggningen, för 1306 var någon form av ”intagna” knutna till S:t Jacob. På grund av dels kätterska strömningar bland beginer och beggarder, dels ihärdiga rykten om att beginerhusen förvandlats till veritabla bordeller stängdes mängder av anläggningar från 1300-talets mitt och framåt i hela Nordeuropa. Så också anläggningen i Visby, vilken fortfarande existerade 1385, men som 1404 tydligtvis var borta. Detta år flyttade nämligen nunnorna i Solberga kloster in i anläggningen, och förlade där sitt kloster.
Kort före 1469 skadades sannolikt S:t Jacob och den tillhörande Svärdsriddargården (där väl klostret var inrymt) och detta år inköptes istället Otto Dusenborgs gård bakom kyrkan. Denna gård låg söder om S:ta Gertruds kapell, till vilket nunnorna nu flyttade och inrättade sitt nya kloster. Var S:t Jacob legat har länge varit en tvistesfråga, och bland annat så har det (felaktigt) kopplats ihop med Helgeandskapellet, men nu anses den mest sannolika lokaliseringen vara omedelbart söder om S:t Nicolai kyrka, och att det nuvarande Frimurarhuset (som har kyrklig öst-västorientering) fått sin sträckning utifrån kapellet och ingått i anläggningen. Ett sådant läge förklarar också varför S:t Nicolaikonventet måst byggas norr om kyrkan.