I dagens värld har Sippsläktet blivit ett allt mer relevant samtalsämne. Oavsett om det är inom akademin, politiken, modet eller tekniken har Sippsläktet satt sina spår och genererat en betydande inverkan på samhället. Det är viktigt att noggrant undersöka inflytandet av Sippsläktet på olika aspekter av vardagen och förstå hur det har förändrat vårt sätt att tänka, agera och relatera. I den här artikeln kommer vi att utforska de många dimensionerna av Sippsläktet och dess roll i att forma världen idag.
Sippsläktet | |
Gulsippa (A. ranunculoides) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
Ordning | Ranunkelordningen Ranunculales |
Familj | Ranunkelväxter Ranunculaceae |
Släkte | Sippsläktet Anemone |
Vetenskapligt namn | |
§ Anemone | |
Auktor | Carl von Linné |
Synonymer | |
|
Sippsläktet eller sippor (Anemone) är ett växtsläkte med 158 arter i familjen ranunkelväxter. Sipporna kommer från norra och södra halvklotets tempererade delar. De växer ofta i ljusa skogar och på alpängar.
Nyare forskning stödjer att blåsippssläktet (Hepatica) och backsippssläktet (Pulsatilla) skall inkluderas bland de egentliga sipporna.
Sippsläktets arter är fleråriga örter med en jordstam. Stjälkarna är långa och överst sitter blommorna ensamma eller några få tillsammans. Blomfärgen är oftast vit, röd eller blå, sällan gul. Liksom andra ranunkelväxter har de många ståndare och många fria (apokarpa) pistiller. Under varje blomma finns tre svepeblad men foder saknas. Frukten är en nöt som ofta är hårig, vilket underlättar spridning för vinden. De olika sipparterna innehåller ett gift som irriterar hud och slemhinnor, och som kan ge blåsor i mun och svalg om man äter dem.
Efterledet sippa kan spåras tillbaka till säper som använts för vitsippa i finländska Nyland. Säper kommer i sin tur av det franska ordet, chapel, som svenskan lånat in via tyskan, schappel eller scheppel, ett ord som betecknar en 'blomsterkrans', ett 'diadem' men också 'kungakrona' och 'brudkrona'.
Många växter inom släktet Anemone kallas av tradition anemoner på svenska (som till exempel bukettanemon och höstanemon). Vissa havsanemoners likhet med anemoner låg bakom dessa djurs namngivning på svenska.
I Catalogue of Life listas följande som dottertaxa till Sippor, i alfabetisk ordning:
Andra arter:
|