I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Slaget vid Bautzen, som har varit föremål för mycket debatt och intresse de senaste åren. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle, genom dess olika manifestationer, kommer denna artikel att erbjuda en komplett och detaljerad vision av Slaget vid Bautzen. Under de kommande raderna kommer vi att analysera dess implikationer och konsekvenser, såväl som experternas åsikter i ämnet. Det spelar ingen roll om du är expert på Slaget vid Bautzen eller bara intresserad av att lära dig mer om detta ämne, den här artikeln kommer att ge dig värdefull information och berikande perspektiv.
Slaget vid Bautzen | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Sjätte koalitionskriget | |||||||
Slaget vid Bautzen. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Franska kejsardömet | Kungariket Preussen Kejsardömet Ryssland | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Napoleon Bonaparte Michel Ney Géraud Duroc † |
Gebhard Leberecht von Blücher Peter Wittgenstein | ||||||
Styrka | |||||||
115 000–200 000 | 96 000 | ||||||
Förluster | |||||||
20 000–22 000 | 11 000–20 000 |
|
Slaget vid Bautzen stod den 21 maj 1813 mellan Ryssland och Preussen i förbund mot Frankrike och ägde rum under Napoleonkrigens sjätte koalitionskrig. Slaget slutade med en taktisk fransk seger.
Efter förlusten i slaget vid Lützen var de preussiska och ryska arméerna stadda i reträtt. Vid Bautzen i Sachsen ställde de dock upp sig för att leverera batalj. Napoleons trupper var något större i numerär och i närheten fanns marskalk Neys kår. Fransmännen vann slaget, men ryssar och preussare kunde retirera i god ordning då Ney inte lyckades skära av reträttvägen. Efter slaget gick Napoleon med på vapenvila.