I dagens värld är Slaget vid Fleurus (1794) ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Under lång tid har Slaget vid Fleurus (1794) varit en samlingspunkt för diskussion mellan experter och vanliga medborgare, genererat motstridiga åsikter och skapat en miljö av osäkerhet. Med tiden har Slaget vid Fleurus (1794) utvecklats och blivit ett ämne av stor relevans idag, vilket påverkar människors liv på olika sätt. Med tanke på denna verklighet är det viktigt att noggrant analysera Slaget vid Fleurus (1794) och dess implikationer, för att förstå dess påverkan på samhället och fatta välgrundade beslut i denna fråga.
Slaget vid Fleurus | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av franska revolutionskrigen | |||||||
Slaget vid Fleurus med ballongen l'Entreprenant i bakgrunden (Galerie des Batailles, Slottet i Versailles) | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Franska republiken | Habsburgska monarkin Nederländska republiken Braunschweig-Lüneburg Storbritannien | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Jean-Baptiste Jourdan Jean-Baptiste Kléber |
Prins Josias av Coburg Vilhelm av Oranien | ||||||
Styrka | |||||||
70 000 infanteri, 12 000 kavalleri, 100 kanoner |
52 500 infanteri, 18 000 kavalleri, 111 kanoner | ||||||
Förluster | |||||||
5 000, 1 kanon | 1 586-5 000, 1 kanon |
Slaget om Fleurus 1794 (franska: Bataille de Fleurus) stod den 26 juni 1794 vid Fleurus mellan de franska trupperna under Jean-Baptiste Jourdan och en koalition av Hannover, britter, nederländare och habsburgare under Fredrik Josias av Sachsen-Coburg-Saalfeld och var ett av de avgörande slagen under de franska revolutionskrigen. Båda sidorna hade i området ca 80 000 man, men fransmännen hade större möjlighet att effektivt koncentrera styrkorna för att besegra koalitionen.
Fransmännen använde sig av spaningsballongen l'Entreprenant, vilket var första gången i historien som en luftfarkost hade avgörande betydelse för utgången av ett fältslag.
Den i Paris verksamme tyske kompositören Franz Metzger skrev ett musikstycke, Bataille de Fleurus, i vilket Marseljäsen citerades. Stycket spelade en avgörande roll i den så kallade musikprocessen i Uppsala år 1800.