I dagens värld har Slaget vid Vädla blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Slaget vid Vädla blivit allt viktigare i det moderna samhället. Oavsett om det är ett historiskt fenomen, en framstående personlighet, ett aktuellt ämne eller någon annan relevant aspekt, har Slaget vid Vädla fångat uppmärksamheten hos individer från olika kulturer, åldrar och sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och aspekterna av Slaget vid Vädla, analysera dess inverkan, dess implikationer och dess möjliga återverkningar inom olika områden.
| Slaget vid Vädla | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Sten Sture den yngres krig mot Danmark | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
| Kristian II:s unionsstyrkor | Sturepartiet med svenskar | ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Okänt | Sten Sture den yngre | ||||||
| |||||
Slaget vid Vädla ägde rum 1517 i Vädla, vid dagens Norra Djurgården i Stockholm, i unionskrigens slutskede, mellan unionstrupper och svenska upprorstrupper. Svenskarna vann.
1516 belägrades den unionsvänlige ärkebiskopen Gustaf Trolles borg Almarestäket väster om Stockholm av Sten Sture d.y. På sommaren 1517 skickade Kristian II en styrka för att undsätta Trolle, som landsteg någonstans på Djurgårdslandet.
Den danska styrkan besegrades av Sten Sture d.y. i ett slag som enligt Mårten Helsings krönika stod på Vädla gärde.
Efter slaget drog sig danskarna tillbaka och Gustaf Trolles borg föll, vilken efter beslut av Sten Sture d.y. i riksrådet revs. En händelse som kallats Stäkets rivning och som var en starkt bidragande orsak till dödsdomarna i Stockholms blodbad 1520.