Snurra
I dagens värld har Snurra fått stor relevans inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, spelar Snurra en grundläggande roll i människors liv. Dess betydelse återspeglas i hur det påverkar vårt dagliga liv, i de beslut vi fattar, i de samtal vi har och i de handlingar vi vidtar. Därför är det avgörande att grundligt analysera och förstå vilken roll Snurra har i våra liv, samt dess inflytande på samhället som helhet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Snurra och dess inverkan på olika områden, för att belysa detta relevanta och intressanta ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En snurra är en leksak med rund kropp och en vass spets, utformad för att snurras på sin vertikala axel, balanserande på spetsen genom den gyroskopiska effekten.
När den väl satts i rörelse, kommer en snurra vanligtvis att vicka i några sekunder, ställa sig upprätt ett tag, sedan börja vicka igen med ökad amplitud när den tappar energi, tills den slutligen välter och rullar över på sidan.
Snurror finns i många varianter och material, främst trä, metall och plast. De kan sättas i rörelse direkt med fingrarna, genom att man drar ett rep som rullats runt kroppen, eller med hjälp av en inbyggd skruv.
Dessa leksaker har använts sedan antiken, både som leksak och i olika former av tävlingar, där exempelvis spelare försöker hålla sin snurra i spinn så länge som möjligt, eller uppnå något annat mål. Vissa snurror har facetterade kroppar med symboler eller inskriptioner, och används som tärningar i spel, eller för spådomar och rituella syften, exempelvis en dreidl.
Namn
Denna leksak har haft många namn. Utöver det vanliga snurra, förekommer även trissa, top eller topp, snurrebuss och pirre.
Tippetop
Vid mitten av 1900-talet kom en leksaksvariant, som kallades tippetoppen. Denna snurra hade egenskapen att den mycket kort efter att den startats på konventionellt sätt, av sig själv blev instabil och vände 180 grader för att, i ett stabilt läge snurra på "skaftet" istället. Mekanikprofessorn Hilding Faxén vid KTH fann mycket kort tid efter Tippetoppens ankomst till Sverige den vetenskapliga förklaringen till dess beteende. Tippetoppens "uppfinnare" är inte känd, ej heller exakt varifrån den ursprungligen kom.
Se även
Källor
- ^ Alfred Liljeström, Tippetoppens teori i Teknisk Tidskrift, 10 juni 1952.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Snurra.
