Spaningsflygplan
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Spaningsflygplan, som har väckt ett växande intresse på senare tid. Ur olika perspektiv och förhållningssätt har detta ämne genererat debatter och reflektioner inom olika områden, såsom samhälle, kultur, politik, ekonomi och vetenskap. Dess implikationer, dess utveckling över tid och dess relevans idag kommer att utforskas, i syfte att erbjuda en heltäckande och detaljerad vision av Spaningsflygplan. Dess olika dimensioner kommer att undersökas, analysera dess konsekvenser, dess inflytande på global nivå och dess framtida projektion. Genom en djupgående och uttömmande analys är syftet att bidra till förståelsen och kunskapen om Spaningsflygplan och på så sätt berika debatten och reflektionen kring detta ämne av otvivelaktigt betydelse.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Spaningsflygplan eller spaningsplan, ibland kallade spionflygplan eller spionplan, är stridsflygplan som medför utrustning för spaning, oftast fotospaning men även signalspaning.
Kända spaningsflygplan är Lockheed U-2 Dragon Lady och Lockheed SR-71 Blackbird. Bland de svenska spaningsflygplan kan nämnas: S 32 Lansen, S 35E Draken, SH 37 Viggen och SF 37 Viggen
| |||||||||||||||||||||||