Sparre av Tofta
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i Sparre av Tofta, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på det dagliga livet har Sparre av Tofta genererat ständig debatt och fortsätter att vara föremål för forskning och analys. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven som finns kring Sparre av Tofta, såväl som dess utveckling över tid och dess inflytande inom olika områden. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i de senaste nyheterna och upptäckterna relaterade till Sparre av Tofta, i syfte att ge en global och uppdaterad vision av detta fascinerande ämne. Följ med oss på denna upptäcktsresa och reflektion om Sparre av Tofta!
| Sparre av Tofta | |
 Ätten Sparre av Tofta förde i sitt sparrevapen en röd sparre på gul sköld | |
.png) Nils Abjörnsson förde en sparre jämte tre rosor, två ovan och en nedan | |
| Ursprung | Småland |
|---|---|
| Stamfar | Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta) antas ha upptagit sparrevapnet av sin mor |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1400-talets början |
Sparre av Tofta är en konventionell benämning, baserad på vapenbild (röd sparre i guldfält), på en medeltida svensk uradel och högfrälsesläkt.
Dessa äldre Sparrar förde i sitt vapen en röd sparre i gult fält. Samma färger torde lagmännen Arvid Gustafsson d. ä. (f. 1317), Gustaf Arvidsson (d. omkr. 1370) och Arvid Gustafsson d. y. (d. omkr. 1380) ha fört och väl således tillhört samma ätt.
Släkten härstammar från en Sixten, endast känd genom sin son Abjörn Sixtenssons (nämnd 1295–1310) patronymikon. Sixtens hustru Ingrid Abjörnsdotter skrev sig till Voxtorp i Voxtorps socken, Östbo härad. Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta) antas ha upptagit sparrevapnet av sin mor och räknas som släktens stamfar.
Hans son Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) förde en sparre jämte tre rosor, två ovan och en nedan.
Tidigare ursprung
Den äldre berättelsen om en Nils av Tofta som var med att vinna slaget vid Sparrsätra och var gift med kungen Erik Erikssons syster Märta är med säkerhet en påhittad historia för att styrka senare ättlingars härstamning från det erikska kungahuset och dess stamfader Erik den helige.
Källor
- Wernstedt Folke, red (1957). Äldre svenska frälsesläkter: ättartavlor. Bd 1. H. 1. Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 12871