I dagens värld är Statens pensjonsfond fortfarande ett ämne av stor relevans och debatt. Från dess ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har Statens pensjonsfond skapat ett konstant intresse och väckt blandade åsikter. Genom historien har Statens pensjonsfond varit föremål för studier, reflektion och kontroverser, och påverkat olika aspekter av det dagliga livet, kulturen och politiken. Oavsett om det beror på dess relevans inom det akademiska området, dess inverkan på samhället eller dess betydelse i populärkulturen, fortsätter Statens pensjonsfond att vara ett ämne av intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Statens pensjonsfond och utforska dess många aspekter, från dess ursprung till dess inflytande idag.
Statens pensjonsfond, etablerad 1 januari 2006, utgörs av två norska statliga investeringsfonder — Statens pensjonsfond utland (populärt kallad «Oljefonden») och Statens pensjonsfond Norge.
Fonderna förvaltar de ekonomiska resurserna till det norska försäkrings- och pensionssystemet (folketrygden) för att få maximal avkastning.
Statens pensjonsfond utland (SPU), tidigare Statens petroleumsfond, upprättades 22 juni 1990 och har som uppgift att förvalta den norska finansiella förmögenheten som kommer från Norges oljeindustri. SPU tillförs varje år intäkter som motsvarar statens nettovinst från oljeindustrin, samt avkastning av SPU:s förmögenhet. En del av SPU används varje år för att täcka utgifter i statsbudgeten, ett belopp som ska utgöra högst 3 procent av SPU:s värde. I oktober 2019 passerade SPU:s storlek 10 000 miljarder NOK. Norges Bank Investment Management (NBIM) förvaltar SPU på uppdrag från Finansdepartementet.
Fonden har etiska regler som gör att den utesluter ett flertal företag inom tobaks-, försvars- och gruvindustrin.
Statens pensjonsfond Norge (SPN) förvaltas av ett statligt bolag, Folketrygdfondet (på uppdrag från Finansdepartementet).