I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Statens personadressregister har haft på olika aspekter av samhället. Från dess inflytande på den kulturella sfären till dess relevans i den tekniska utvecklingen har Statens personadressregister satt en outplånlig prägel på historien. Under de kommande raderna kommer vi att analysera på djupet hur Statens personadressregister har format vårt sätt att föreställa sig världen och hur det har bidragit till att forma vår verklighetsuppfattning. På samma sätt kommer vi att undersöka de många aspekterna av Statens personadressregister, från dess utveckling över tid till dess roll i att forma mänskliga identiteter och relationer. I slutändan vill denna artikel belysa vikten av Statens personadressregister och dess implikationer i vardagen.
Statens personadressregister (SPAR) är ett statligt register som omfattar alla som är folkbokförda i Sverige, och även dem som har tilldelats samordningsnummer om deras identitet är "styrkt". Skatteverket är sedan 2009 huvudman för registret och har efter upphandling gett Evry AB (tidigare EDB Business Partner) uppgiften att sköta registret. Fram till 2009 var dåvarande myndigheten Sparregisternämnden huvudman för SPAR.
Uppgifterna säljs till företag som skickar ut adresserad direktreklam. Företag (banker, försäkringsföretag, kreditupplysningsföretag mfl) uppdaterar sina register via SPAR.
Man avregistreras i SPAR tre år efter utvandring eller efter att man avlidit.
Man kan få en spärr mot direktreklamen genom att skriftligt anmäla till SPAR. Spärren avser enbart direktreklam med SPAR som källa. Den är giltig tills man aktivt häver den och "följer med" om man flyttar. Man kan även spärra adressen via NIX-adresserat.