Stav (biologi)

Nuförtiden är Stav (biologi) ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med sin påverkan på samhället och på olika aspekter av det dagliga livet har Stav (biologi) blivit ett ämne för ständig diskussion och debatt. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll i populärkulturen har Stav (biologi) blivit aktuell i otaliga sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Stav (biologi) och analysera dess inverkan på olika aspekter av det moderna livet. Från dess ursprung till dess utveckling över tid, fortsätter Stav (biologi) att vara ett ämne av intresse för dem som vill bättre förstå världen omkring dem.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Stavar betecknar den ena av de två typerna av synceller i näthinnan hos ryggradsdjur. I motsats till tapparna är de känsliga bara för ljusstrålningens intensitet och kan inte ge hjärnan information om dess frekvens. De ser alltså inte färger, utan i svart-vitt.

Anatomi

Stavar och tappar ligger inbäddade i det retinala pigmentepitelet (RPE, se figur), som genom fagocytos resorberar syncellernas gamla avsnörpta delar. Det är bitar av syncellernas yttre segment (OS, outer segment). Här finns det ljuskänsliga opsin på ett tusental membranskivor.