Stig Borglind
I dagens värld har Stig Borglind fått betydande relevans inom olika områden i det dagliga livet. Sedan dess inverkan på ekonomin, kulturen, politiken och samhället i allmänhet har Stig Borglind blivit ett ämne för ständig debatt och en intressant plats för olika publik. Åsikterna om Stig Borglind är varierande och ibland polariserade, vilket har lett till att man har behov av att analysera den ur olika perspektiv och med ett multidisciplinärt förhållningssätt. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och effekten av Stig Borglind idag, såväl som dess relevans för framtiden.
Stig Borglind, född 18 november 1892 i Piteå, död 3 oktober 1965 i Svärdsjö, var en svensk grafiker och konstnär.
Borglind studerade 1917-1920 vid Kungliga Konsthögskolan. Han blev främst känd för sina koppsticksliknande blad, ofta utförda som linjeetsningar, ibland som torrnålsgravyrer. Bland hans framstående verk märks torrnålsgravyren Akropolis (1938) och Månuppgång (1942, kopparstick och torrnål). Under 1940-talet arbetade han mycket med döda fåglar som motiv. 1942 erhöll Borglind greve Volpis hederspris vid Biennalen i Venedig som bäste utländske grafiker.
Borglind flyttade 1904 till Falun och bodde fram till sin död i Svärdsjö. Stig Borglind tillhörde den välkända grafikergruppen Falugrafikerna. På Dalarnas museum finns stora samlingar av Borglinds verk.
Han är även representerad på Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum Kalmar konstmuseum, och British Museum. 1960 blev han ledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna.
Källor
- ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok
- ^ Sveriges dödbok 1901-2013, DVD-ROM
- ^ Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947 Arkiverad 22 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Nationalmuseum
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Kalmar konstmuseum
Litteratur
- Bondjers, Rune (1990). Falugrafikerna. Hedemora: Gidlunds och Dalarnas museum. sid. 73-87. Libris 7668510. ISBN 91-7844-138-2