Stora ofreden

Inom ramen för Stora ofreden finner vi idag ett ämne av stor relevans och intresse. Detta ämne har genererat debatter, diskussioner och reflektioner inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och samhälle i allmänhet. Det är ett tema som uppmanar oss att reflektera över livets grundläggande aspekter, att ifrågasätta våra övertygelser och att söka svar på frågor som har följt oss genom historien. Genom den här artikeln kommer vi att försöka fördjupa oss i Stora ofreden, utforska dess olika aspekter, analysera dess implikationer och erbjuda en kritisk och analytisk blick på ett ämne som berör oss alla.

Stora ofreden (isovihafinska) avser i Finlands historia tiden från stora nordiska krigets utbrott 1700 till freden i Nystad 1721. I trängre bemärkelse begagnas uttrycket för den ryska ockupationen av landet 1713–1721.

Efter den ryska segern vid Poltava 1709 intogs de finska städerna Viborg och Kexholm 1710 av ryssarna, vilket öppnade vägen för fortsatt expansion in i Finland. Tsar Peter landsteg i Helsingfors 1713, och de ryska trupperna hade under det följande året tagit kontroll över hela landet. Den gamla förvaltningen slutade att fungera och ett rent militärvälde blev rådande. En stor del av landets befolkning flydde ur landet.

Vid freden 1721 utrymdes landet av ryssarna, med undantag av södra och sydöstra Karelen med Viborg, Kexholm och Sordavala, vilka områden avträddes till Ryssland. Efter freden ökade befolkningen åter snabbt i antal. Skolorna och administrationen återupprättades och man fick betydande skattelättnader.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Stora ofreden, 1904–1926.

Vidare läsning