Subjektivism
Ämnet Subjektivism är ett ämne som har skapat intresse och debatt i dagens samhälle. Sedan dess uppkomst har Subjektivism varit föremål för studier och reflektion och genererat motstridiga åsikter och motstridiga ståndpunkter. I den här artikeln strävar vi efter att objektivt och uttömmande ta upp olika aspekter relaterade till Subjektivism, från dess historiska bakgrund till dess relevans i det aktuella sammanhanget. Olika perspektiv kommer att analyseras, relevant data kommer att presenteras och vi kommer att försöka erbjuda en global och komplett vision av Subjektivism, med syftet att bidra till debatten kring detta mycket relevanta ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Subjektivism är inom filosofin en uppfattning att för att något skall existera så krävs det att ett subjekt varseblir eller reagerar känslomässigt på det. Detta står i motsats till objektivism. Begreppet används i olika sammanhang:
- Inom kunskapsteorin innebär subjektivism ståndpunkten att den mänskliga kunskapen uteslutande eller företrädesvis är betingad genom det mänskliga subjektet och inte den objektiva verkligheten. Motsatsen är kunskapsteoretisk objektivism. Denna ståndpunkt kan leda till en solipsism, som förnekar att objektiva sammanhang och lagmässigheter kan existera eller erfaras. I de naturvetenskapliga tanketraditionerna spelar solipsismen ingen väsentlig roll och anses oftast som odiskutabel.
- Inom etiken och värdeteorin är subjektivism detsamma som självbiografisk naturalism eller gammaldags expressivism. Teorin innebär att etiska uttalanden är faktiska uttalanden om individuella personers attityder eller konventioner. Etisk subjektivism är inte en normativ teori, utan en metaetisk sådan som beskriver vad värdeomdömen faktiskt är. Lägg också märke till skillnaden med emotivism där man menar att värdeomdömen uttrycker inställningar, snarare än beskriver dem. Enligt emotivisten skulle alltså "x är gott" betyda "hurra för x!" medan subjektivismen skulle mena att "x är gott" betyder "jag gillar x!"
- Inom sociologin innehåller subjektivismen uppfattningen, eller den samhällspolitiska hållningen, att samhällsutvecklingar i princip kan gestaltas subjektivt-villkorligt. Därmed utgår man ifrån att individen eller bestämda grupper bestämmer historiska processer. Denna subjektivism kännetecknar vissa idealistiska samhällsteorier.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||