Summa

Ämnet Summa är ett av de mest relevanta och intressanta idag. Dess inverkan sträcker sig till olika samhällsområden, från politik och ekonomi till kultur och teknik. Under de senaste åren har Summa uppmärksammats av experter och forskare som försöker förstå dess natur och dess implikationer i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven på Summa, analysera dess utveckling över tid och dess möjliga konsekvenser i framtiden.

Matematiska operationer
Addition (+)
term + term
addend + addend
= summa
Subtraktion (−)
term − term
minuend − subtrahend
= differens
Multiplikation (× eller ·)
faktor × faktor
multiplikator × multiplikand
= produkt
Division (÷ eller /)
täljare / nämnare
dividend / divisor
= kvot
Moduloräkning (mod)
dividend mod divisor = rest
Exponentiering (^)
basexponent = potens
n:te roten (√)
grad radikand = rot
Logaritm (log)
logbas(potens) = exponent

Summa kallas resultatet av en addition. I uttrycket

kallas talen 1 och 2 termer, medan talet 3 är summan av termerna 1 och 2.

Summasymbolen

Om ett större antal termer ska adderas, kan summan skrivas med hjälp av summasymbolen Σ; den stora bokstaven sigma i det grekiska alfabetet. Joseph Fourier införde sigma som symbol för summation 1820. Istället för att skriva det långa talet kan man använda summasymbolen samman med uteslutningstecken () och skriva:

Detta utläses: "Summa k, då k går från ett till tjugo". Termen k efter sigmatecknet kallas summand. Vill man skriva summan av alla heltal från och med 7 till och med 23 skriver man:

Vill man summera kvadraterna av alla tal från 1 till 5 skriver man:

Ibland skrivs summationsgränserna vid sidan av summatecknet för att spara plats, exempelvis i bråk:

Allmänt, givet en talföljd som man vill summera från 1 till n skriver man:

Summan ovan kan även skrivas

Rent allmänt används summatecknet för att summera en följd av tal där k ska uppfylla något villkor , vilket skrivs

Exempelvis kan vara villkoret att k är ett primtal eller ett udda tal.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Concrete Mathematics, sid. 22

Externa länkar