I den här artikeln kommer ämnet Super-G att tas upp, som har fått relevans de senaste åren på grund av dess genomslagskraft inom olika områden. Super-G är ett ämne som har väckt intresse hos experter och forskare, liksom hos allmänheten, på grund av dess betydelse och betydelse i dagens samhälle. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till Super-G att analyseras, från dess ursprung och historia till dess inflytande idag. Olika synpunkter och åsikter i frågan kommer att granskas, i syfte att ge en heltäckande och fullständig vision om detta ämne. Dessutom kommer reflektioner och slutsatser att erbjudas som inbjuder till reflektion och debatt, i syfte att fördjupa förståelsen av Super-G och dess påverkan på samtiden.
Högsta förbund | FIS |
---|---|
Först utövad | 1982 (världscupdebut) |
Egenskaper | |
Kontaktsport | nej |
Könsmixad | nej, separata tävlingar |
Kategorisering | skidsport, vintersport |
Utrustning | hjälm, skidor |
Spelplats | utomhus, skidbacke |
OS | 1988- |
Super-G eller superstorslalom (engelska: super giant slalom) är en fartgren inom alpin skidsport.
Super-G är ett mellanting mellan störtlopp och storslalom, där man åker mellan glest placerade portar som i storslalom men i högre hastighet. Åkarna står ofta i störtloppställning men fortsätter svänga konstant. Hastigheten varierar beroende på bansättning och terräng. Det är utmanande att hantera svängarna i den höga hastighet som ofta uppstår.
Man åker endast ett åk i super-G men grenen skiljer sig från störtlopp genom att åkarna inte får övningsköra banan före tävling utan bara får göra en besiktning.
Super-G är inte en av de ursprungliga grenarna i alpin skidsport utan blev världscupgren säsongen 1982/1983, VM-gren 1987 och OS-gren 1988. Retrospektivt går det att se introduktionen av grenen som en balansering av den totala alpina världscupen, då den tidigare gynnade teknikgrenarna före fartgrenarna. Säsongen 2007/2008 genomfördes totalt 17 världscupdeltävlingar i störtlopp och super-G, 18 i storslalom och slalom, samt tre superkombinationer.
Det sägs att grenen infördes för att stoppa svensken Ingemar Stenmarks framfart i den totala världscupen. Förslag har kommit om att stryka grenen från världscupprogrammet eller göra den till del av den alpina superkombinationen.