Svante Lindqvist (riksmarskalk)

Numera har Svante Lindqvist (riksmarskalk) blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Svante Lindqvist (riksmarskalk) fått en mening och betydelse som överskrider gränser och kulturer. Sedan starten har Svante Lindqvist (riksmarskalk) varit föremål för studier och analys, dess implikationer är breda och djupa, och påverkar så olika aspekter som ekonomin, politiken, kulturen och samhället i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Svante Lindqvist (riksmarskalk), dess utveckling över tiden och dess inverkan på världen idag.

Svante Lindqvist

Svante Lindqvist i samband med öppnandet av Stockholms slottnationaldagen den 6 juni 2017.

Tid i befattningen
2010–2018
Monark Carl XVI Gustaf
Företrädare Ingemar Eliasson
Efterträdare Fredrik Wersäll

Tid i befattningen
2009–2012
Monark Carl XVI Gustaf
Ställföreträdare Stefan Claesson, 1:e vice preses
Christina Moberg, 2:e vice preses
Ulf Pettersson, 3:e vice preses
Företrädare Bo Sundqvist
Efterträdare Barbara Cannon

Chef för Nobelmuseet
Tid i befattningen
1998–2009
Efterträdare Olov Amelin

Född 26 april 1948
Stockholm
Nationalitet Svensk
Alma mater Kungliga Tekniska högskolan
Yrke Teknikhistoriker
Ämbetsman
Maka Catharina Lindqvist
Webbplats http://www.svantelindqvist.com/ (på engelska)

Lars Svante Albert Lindqvist, född 26 april 1948 i Stockholm, är en svensk teknikhistoriker och ordenskansler för Kungl. Maj:ts Orden. Han var tidigare riksmarskalk.

Biografi

Lindqvist i hovuniform som riksmarskalk.

Lindqvist är son till arkitekt SAR Åke E. Lindqvist och Barbro Åström. Han tog 1977 civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Efter kontakt med Torsten Althin hade han skrivit ett examensarbete med teknikhistorisk inriktning. Han fortsatte därefter på den teknik- och vetenskapshistoriska banan och blev filosofie doktor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet 1984. Hans doktorsavhandling handlade om de första försöken att införa ångmaskinen i Sverige i början av 1700-talet.

Lindqvist blev senare professor i teknikhistoria vid KTH, men lämnade KTH 1998 för att bli chef för Nobelmuseet som invigdes 2001.

Lindqvist var riksmarskalk och chef för Kungliga Hovstaterna under perioden 2010–2018. Sedan 1 september 2018 är Lindqvist ordenskansler vid Kungl. Maj:ts Orden.

Lindqvist är ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien sedan 1992, Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) sedan 1994, Vitterhetsakademien sedan 2002 och hedersledamot av Konstakademien sedan 2019. 1 juli 2009 tillträdde han posten som KVA:s preses, på ett treårigt förordnande, han efterträddes 1 juli 2012 av Barbara Cannon.

År 2020 utnämndes Lindqvist till hedersdoktor vid KTH.

Utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ ”Pressmeddelande från Kungliga Hovstaterna 26 augusti 2009: Professor Svante Lindqvist ny riksmarskalk”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091025161046/http://www.kungahuset.se/ovrigt/pressrum/pressmeddelanden/aretsarkiv/professorsvantelindqvistnyriksmarskalk.5.4d52a9051226f69aa7780006183.html. Läst 27 augusti 2009. 
  2. ^ Chalmers: Torsten Althin (1897–1982)
  3. ^ Svante Lindqvists webbplats, läst 14 juli 2009
  4. ^ Lindqvist, Svante (1984) (på engelska). Technology on trial: the introduction of steam power technology into Sweden, 1715-1736. Uppsala studies in history of science, 0282-1036 ; 1. Uppsala: Avd. för vetenskapshistoria, Univ. Libris 7760886. ISBN 91-86836-00-5 (Avd. för vetenskapshistoria, Univ. (hft.) 
  5. ^ Kungliga Vetenskapsakademien - Svante Lindqvist blir ny preses vid Kungl. Vetenskapsakademien Arkiverad 14 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 18 december 2008.
  6. ^ Kungliga Vetenskapsakademien - Barbara Cannon blir Kungl. Vetenskapsakademiens nya preses Arkiverad 17 december 2014 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 7 februari 2012.
  7. ^ https://www.mynewsdesk.com/se/konstakademien/pressreleases/konstakademien-har-valt-in-sju-nya-ledamoeter-2872350 Kungliga akademien för de fria konsterna - Konstakademien har valt in åtta nya ledamöter], pressmeddelande 15 maj 2019.
  8. ^ ”Hedersdoktorer vid KTH”. KTH. Arkiverad från originalet den 16 november 2020. https://web.archive.org/web/20201116181328/https://www.kth.se/aktuellt/akademiska-hogtider/fame/hedersdoktorer/hedersdoktorer-vid-kth-1.3974. Läst 12 januari 2021. 
  9. ^ Medaljförläningar 28 januari 2021 – Sveriges kungahus
  10. ^ ”Medaljförläningar 28 januari 2010”. Kungahuset. Arkiverad från originalet den 14 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160314151855/http://www.kungahuset.se/5.7d567ccd12609a2858d80004612.html. 
  11. ^ Estlands presidentämbete (på estniska). Läst 29 januari 2011.
  12. ^ ”https://www.forseti.is/f%C3%A1lkaor%C3%B0an/orduhafaskra/ (på islandska)”. https://www.forseti.is/f%C3%A1lkaor%C3%B0an/orduhafaskra/. Läst 8 mars 2020. 
  13. ^ ”Le onorificenze della Repubblica Italiana”. www.quirinale.it. https://www.quirinale.it/onorificenze/insigniti/357172. Läst 4 mars 2020. 

Källor

Externa länkar

Företrädare:
Ingemar Eliasson
Sveriges riksmarskalk
2010–2018
Efterträdare:
Fredrik Wersäll